Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1866, sida 3

DeAuUvi UU UMBI4 DIIMAIIIT ÄAHDInSYTL 1111 ANAR bordande af banan ärvyika—klksgränsen. bebatterna om Nordresira stambanan sortsättas i afton; det tyckes att utslgterna äro Ijusas för Karlstads-linlen. Ströftåg. Inledning, — Politiskt kannstöperi. — Oppositionen i Frankrike. — Pråvost-Paradols kritik af Cesars lif. — Anekdot om Napoleon III. — Den mystiska nattmarschen och det pedbratna skranket. — Skarpskytteiden. — Yrväder. — Tyska operasällskapet och herr Tichatscheck. — Mindre teatern. — Ett rättadt misstag. — From slutbetraktelse. Ärade läsare! Emedan det är första gången Ni här ser ofvanstående rubrik, torde det vara nödvändigt att i några få ord förklara andomeningen dermed. Ni vet hvilken roll deserten spelar vid en middag; nåväl, dessa , Ströftåg äro deserten efter den mera sabstansiella, andeliga spis, som de föregåonde spalterna erbjudit er. Ni finner här en krönika för både obetydligare och anmärkningsvärdaro tilldragelser, en krönika, som hemtar sina ämnen från hela verlden. Se der hvarför den blifvit benämnd ,, Ströftåg. Faltet är således tommeligen vidsträckt, hvarför ock notiserna blifva helt ytliga, ehuru fullt tillförlitliga. Det knakar och brakar i den gamla europeiska ssatsbyggnaden, såsom en at yåra tidningar nyligen började sitt utrikes. serat, och nokas kan ej att hvarthelst vi vända våra blickar under våra ströftåg, mötas vi af en närbeslägtad oro. Det är Friheten, hvilken, likt den enligt mythen under Etna fängslade Titanen, skakar sina fjettrar. I Spanien, hvars historia under dotta århundrade är on enda stor daell mellan revolutionen och medeltiden, he fva vi visserligen sett den sodnaro lyckligt parera en Prim-stöt; men nästa utfall skall kanske genomstinga det utmattade prestväldets hjerta, om det har något sådant. I Mexico stär det jemmerligt till hos kejsar Maximilian, oaktadt de förblommerade berättelser, som don officiella fransyska pressen meddelar. Den nye kejsaren har redan funnit att han i Mexico gjort , ein schlecates Geschäft samt torde måhända snart nog nödgas gifva app sin stat. Donauturstendomena hafva cjort en revoiution utan blodsutiutels e och på ett bonnett sätt gifvit sin furste respass. Konung Georg i Grekland balanserar finn på sin vacklande tron, bvilken nu tycks hvila ondast på ett ben. Genant ställning! Österrike och Preussen hålla långa tal mot hvarandra, dricka onormt med öl, brumma sitt ,Kreuz Donner Wetter och skramla med sablarne, meon dervid lära vi de kotavde demonstrationerna stanna. I Frankrike börjar oppositionen att föra ett högljuddare språk än någonsin förr under nuvarande regimo. Ni påminner er trolisivis Olais Bizoins dje fva yttrande mot kejsaren för någon tid sedan i den lagstiftande församlingen, samt presidenten Walewskis taktlös nppföra ndo deivid, hvilket gaf kejsaron anledning att yttra om nämnde president: Il ne sait pråsicer. Paris har i dessa dagar bevittnat en fullt ut lika så djerf opposition, ehura af ett annat slag. PrevostParadol, den trettisfemårigo, talanglulle journalisten, emottogs den 9:de dennes såsom medlem i Fransyslcga Akademien. Det torde i parenthes sagdt ej vara så allmänt bekant att bland de sökande till den lediga fåtölj, som Pr6vost-Paradol nu intog, var äfven Napoleon III. hvilzen i hemlighst aspirerat denna utmärkelse såsom författare till Julius Cosars historia. Den nye ledamoten höll inför ett ytterst talrikt och valdt auditorium ett glänsande inträdestal öfver sin föregångare Ampere, Och yttrade sig dervid om hens ryktbara arbete ID Histoire romaine Rome på ett sätt, som blef den skarpaste kiitik öfver Napolcon III:djes ,Cesars lefnad. Se här en af anspelningarne i detta mästerliga tal — en anspelning, som helsades af den talrika eleganta pablikens bifallsrop: , Detta erbete (I Histoire romaine Rome) är ett verk af en hederlig man, med, hvilken man tryggt genomgår historiens ella tilldragelser, ewedan han skärskådar dem el a vid förstånde 3 klara ljas och emedan han följer samvetets såkra instinkt vid deras bedömande. Tr Ampåro är otillgänglig för nudens moderna systomor angåonde en vigtg del af den romerska historion; systeract, som Mkväl äro mindro nya än man fror, omedan redan vår skarpsinniga Momaigne skref rörando Dio Cassii historia: ,Han heen så sjukligt förvänd äsigt om de roFerska för bållaudera stt han vågar försvara Jalios C:wsars sak mot Pompejus och Antovius mot C:cero. Herr Ampere, mina borrar, hade en själ olltfor högsinnad och ett förstånd allt för upplyst för att någonsin kuvna hysa sjul tiga åsigter om de romerska förhåtlandena. Derefter gisslade han skarpt och visade det ihå!iga i tueorien om den politiska predestiaationen, hvilken kejsaren så tydligt framhåller i sitt bekanta söret-i till Ju iuz Cesars lefnad. Detta tal har säkert ej bidrag it att mildra den höge kandidatens missnöje öfver sina svikna förhoppningar på fåtöljen. inom akademien. Apropos kojsar Napoleon III, så se här en anekdot ur hans enskildta lif. En dag, kor; ostor kejsorens förmälning 1000! sin gemål Engenie, grelvinna af Theda, erhöll han att he-ök af sin då nun lefvande fäarbroder