bot — med allt detta är Theodor Parker cn — .Otroskbjelte. Men de tidor äro standande, då detta ord icke är längro ett semädeord, utsn ett bodersnamn, likasom det varit med ordet pkättare, Dot katholska presterskapet stämplada med det nomuet sina ädlaste män och gjorde dem till martyrer på bålet. När den redliga forskningens, det varma nitets män kallas ,,otrosbjeltar, så skola många vilja med dem dela äran af dotta namn. Är en reformation stundande, och år Theodor Parker denna roformations man? Vilemet framtiden alt besvara dessa frågor, och vilja blott fästa den gamla tidens mäns up pmärksamhet derå, att deras egna äsigter äro in genting annat ärj produkten af ett utveckiingsmoment, som också varit en gång nytt, och som då betraktades med lika missmod sch siendtlighet af den föregående tidens män, som de sjelfve nu bysa mot det nya. Samma tal om lögnens och ondskans framträdande, samma botelser med Guds straff jomar, samma bedrölvelse öfver förtappade mennisko själar, som nu höras från deras läppar, hördes då mot samma läror, hvilka de nu ställa såsom orubbliga sanningar mot det nya. Och hvarsöre? Jo, emedan man icke tror på ett framåtgående; emedan man ej lärt af historien att, under det sanningen är en och ovig. såsom ljusst, så öppnas menniskoandens öga endast småningom och gradvis för emottasmde af dess strålar. Icke böra vi då med suckar, qvidan och fördemelso betrakta detta sbkarde, utan fröjdas derät, i lugn förtröstan att om läran är af Gudi, så vinner hon sczer; hvarom icke, utgör hon blott ett nyti bidrag till förrådet af do villiarelser, utur hvilka, sedan de geromgått pröfningens eld, sanuingen skall slutligen utgå. Hysen litet mera förtröstan, I religionspredikare, på dot sanna och godas makt, ock I skolon bespara Eder många bekymmer! Af det anförda bör vara klart, att vi lifligt undorstödja den utgängna subskriptionsanmälan å Theodor Parkers skrifter, och tillägga endast det yttrande, som må gälla utan vidare anspråk än ett eubjektivt omdöme, att vi icke läst något arbete, vare sig af allvarlig eller lättare art, som mera tilliredsstållt vådo vår eftortanko och känsla, än do arbeten af Theodor Parker, som blifvit hittills utgilna, nomiigen.: Om Religionen, Tio Predikningar samt Theism och Atheiem. Hår möter en förening af religiös värma och spekulativt djup jemte moraliskt mod att tänka och tala, hvartill vi icko funnit något motstycko hos någon författare.