Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1866, sida 3

e 8 5 1 MOL YLULUUDUV, BU UundeT UbgUH PÅ IVU darhuset den 3 dennes afgafs af den förste svenska monitorens förste chef, kapten La gerberg. I ett svar till frih. Klinckowström yttrade han: Då frinerren, sjelf fortifikationsofficer, icke satt fig emot statsutssottets tillstyrkan af stora summors användande på förstärkning af Waxholms murar, så har friherren också gillat, att dessa summor dertill användas; men att förstärka Waxholms murar, är, enligt min förmening, en vansklig sak, Då man hittilldage hört denna fästning nämnas, så har det varit under fruktan, att dess murar icke skulle tåla skjutning med egna kanoner. Jag frågar nu, huru vill man förstärka dessa murar? Vill man ber pPansra dem helt och hållet? Detta blir dyrt, och troligen orka de ej bära denna tyngd. Eller vill man bepansra en del af dem? Skall denna tl del ligga vid foten, så begrafvas de der anlagda -I kanonerna, när de öfra stenmassorna ramla; ty de oklädda delarna kunna icke bestå emot nutidens artilleri. Bepansrar man ensamt öfre delen, blir det ännu värre; ty då rasar den, när de lägre liggande delarne sönderskjutas. vill man måhända förstärka Waxholms murar I med sten? Tro mig, sten är dålig materiel att sätta emot 15-tumskulor. Då således, efter mitt I förmenande, Waxholms nuvarande murar icke kanna på förmånligt sätt förstärkas, och de måste uti sitt fall begrafva allt, som lägges direkte under dem, så vill jag tro, att armån skall finna sig belåten att ega ett vapen, som, efter att viå Wexholms pass bakom stängsellinier m. m. I dylikt balva tillsammans med denna fästning bjudit fienden spetsen, kan sjelft oskadadt af dessa murars fall draga sig tillbaka och fortsätta striden vid andra pass. LIiiterär och artistisk bal, I Lördags afton egde en lysande och glad bal srum å hotel Phoenix. De deltagande voro litteratörer och artister med deras damer. I — Allmänna Sångföreningen firade si Lördags sin vinterhögtidsdag, förenad med kostymbal, i Do la Croixs lokal. Festen öppnades mod några fosterländska sånger af föreningen under anförande af dess allmänt aktado och nitiske sånglärare herr Johansson. Kostymerna, tom till det mesta bestodo, isynnerhet hos damerna, af flera olika provinsers drägter, voro serdeles lyckade. Feston, som var lifvad, började kl. 9 och slutades kl. half 3. — En svensk dansör i Petersburg. I Dagens Nyheter för sistlidne Lördag läses: Till år 1841 hade Stockholms kungl. tester en dansör, elev af Selinder, och hvars like vi knappast förr och aldrig sedan här sett. Ilan hetto Johanson. Då Mario Taglioni hitkom ofvannämnde år och uppträddo och väckte en sådan förtjusning, att man efter ropresentationens slut spände hästarne från hennes vagn och drog honno hem — liksom man efter en annan representations slut ville göra med konung Carl XV — då öfverraskados hon af bohaget och färdigheten hos den ungo Johanson. På hennes inrådan bogaf han sig till Petersburg och blof anställd vid kejserliga teatern derstädes. Haru väl det sedan gått honom finner man af följande meddelande från Petersborg, infördt i (gamla) Illustrerad Tidning för i dag: ,Förenämnde Kristian Johanson firade sitt 25-åriga jubileum härstädes den 27 sistlidne Januari, eller samma dag som han hade sin årsrecett, hvarvid han skördade en framgång, som få af våra utomlands vistande konstnärer fått fägna sig åt. Publiken, icke underrättad om dagens egentliga betydelse, tycktes dock, ehuru i elfte stunden, fått reda på densamma, och gaf sålunda sin tacksamhet tillkänna med hvad som till bands var, nemligen genom ett oafbrutet jubel och ett formligt blomsterregn, så att recett-tagaren i den bokstafligaste mening fick dansa på rosor hela aftonen. Hela den kejserliga familjen öfvervar representationen, och kejsaren (Rysslands mäktige czar!) var sjelf inne på ecenen och lyckönskade recett-tagaren, hvilken sällsynta händelse kan snses såsom ett säkert förebud till någon storertad skänk från det hållet. Utom en briljant-ring af stort värde, skickad fråa Moskwa, fick hr Johanson vid samma tillfålle emottaga en betydlig äreskänk af sina kamrater, bestående i en väl arbetad lagerkrans af guld, inlagd uti ett dyrbart etui. Också har man sällan varit vittoe till en mera allmän glädje på någon tester än den, som deuna afton uppenbarade sig. Sällan torde ock en dylik hylining ha träffat ett värdigare föremål. Upplysningsvis bör nämnas att hr Johanson, född i Stocholm 1819, lemnade fäderneslandet 1841 och debuterade samma år på härvarande teater. Under hela denna tid bar han icke allenast stått högt i publikens ynnest, utan dessutom varit en verklig stödjepelare för hvarje utmärkt dansös, som för haus utomordentliga styrka och skicklighets skull alltid valt honom till kavaljer vid sina svåra debuter, hvilka derigenom vunnit en framgång, som under andra förhållanden torde ha varit mycket tvifvelaktig. — Egendomsköp. Finsta säteri i Roslagen (som det tros den hel. Brigittas födelseställe) såldes i Fredags för enkefru Lundqvists konkursmassas räkning genom offentlig auktion å landskansliet i Stockholm. Egendomen, som med i sambruk varande och underlydande hemman utgjorde 11!(5 mantal med en areal af 3,225 tunnland, hveraf nära 1,100 tunnland åker och äng, iaropades för 135,000 rår af andre landtmätaren Arnberg. Den var hypotoksvärderad till 234,429 rdr och intecknad för 174,000 rår. — Svenska riksbankens veckorapport af den 3 Mars visar följande resultat: ) I S elöpande sedlar, : oc nde fe 28,550,589: 82. 6 Afdragsposter,jeml likt 26 Fibankof reglementet . 1,738,064: — f Sedelskuld 27,112,825: 82.--1,063,039:37. Behällning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt bo1 lag och enskilda : personer . 6.104,303:91. — (4,916: 82.1; Sedeloch depositionsskulder . . 33,517,129: 76. obegagnade andelar af kreditiver och låneförlag . 3,58, 667: 22. — 1,031,921: 08.11 Pgr 37,075.796: 98. Bankens reservfond 8, 393, 990: 43. — 55,180: 42. Summa 45,469, 787: 41. Silfver och guld i ; rmt. . 15, 469,787: 41. — 88.981: 41. (A-B 1