Norge. I bref till Dagl. Alle:h:a srån Norge, daeradt Kristiania den 19 Febr. 1866, läses sland annat: Storthingets verksamhet under den förflutna eckan har för de utom storthinget stående vait något enformig, emedan den gick ut på betämmandet af tullsatserna för den kommande reäriga budgetterminen fråa den 1 April. Selan 1853 hafva tullinkomsterna stigit med 1,100,000 pår och utgöra pu omkring 3,200,000 spår årigen, i det progressionen varit omkring 712 hocent om året, och tecken till att vi kommit n på frihandelssystemet äro ännu icke märkyra. Vidlyftiga debatter hafva visserligen upptått om tullbestämmelserna på vissa artiklar, nen de interessantasto diskussionerna uppstodo om de medel, som man bords tillgripa för att cenom den nya jernvägen till riksgränsen draga Wermlandsträsfiken till Kristiania, såsom den närmaste hamnen, hvilket ock skulle vara till största gagn för svenskarne sjelfva. Professor Broch uppträdde i egenskap af jernvägsdirektör och föreslog, att stadgandet om att utförseltull, som icke fordras af utländska varor, hvilka legat på transitoupplag under tullverkets förvar, så att deras främmande ursprung kan styrkas, skall utvidgas till att gälla för trävaror, som andvägen genom Norge futfördes från Sverge. rillåtas de svenska trävarorna att gå genom Norge såsom transitogods, skola vi derigenom få 3 mils längre handelsområde i Sverge, från hvilket område det nu skall blifva mera lönande ör svenskarne att transportera timret öfver Kristiania än öfver Göteborg. Det vore dessutom möjligt, att Frederikshald och Throndbjem, hvad le dessa städer närmast liggande gränsdistriken beträffar, skulle kunna draga fördelar af ett sådant stadgande. Representanten Wiel från Frederikshald upplyste, att af svenska trävaror utfördes från Frederikshald 10,000 kommersläster och dessutom 2,000 kommersläster norska och svenska, i Sverge förädlade trävaror. Broch utvecklade obilligheten af tull på trävaror, som transitera från Sverge; vårt land var dessutom väzendtligen intresseradt i hufvudjernbanans trafis, hvarför det måste ligga i dess intresse att så mycket som möjligt utvidga densamma, ja staten skulle genom fråktinkomsternas på jernbanan förökande sannolikt återvinna förlusten på utförseltulien. Alla länder göra uppoffringar för att erhålla en transitohandel, som alltid medtör fördelar: kommissionsförtjensten i Kristianis, utom frakten, skulle härvid komma vårt land till godo, liksom äfven hufvudsakligast norska fartyg skulle tagas till ati frakta de svenska trävarorna, medan detta neppeligen skulle ske, om man tvunge svenskarne i ifrågavarande trakt ati gå öfver Göteborg. Brochs förslag gick således ut på, att trävaror från Sverge, hvilka transiterade genom Norge, skulle befrias från erläggande af utförseltull, när man genom vederbörliga åtgärder försäkrade sig om att de voro svenska. Under debatten i frågan visade det sig, att alla, hvad hufvudsaken beträffade, voro ense om, att det skulle vara obilligt, om man läte Sverge vederfaras anuan behandling vid transitofarten, än den som i andra europeiska länder vore bruklig, men svårigheterna kommo från kontrollen, i afseende hvarpå förhållandena visade kig invecklade till följd af den långa gränsen, ty det funnes många, som egde egendomar på ömse sidor om Kölen, och uppköpare, som gjorde sina uppköp både på svenska och norska sidan. Det skulle vara en lätt sak att på balfannan mils afstånd från gränsen föra norska trävaror in i Sverge och sedan utföra dem genom Norge såsom svensk vara, sedan den undergått förädling. Svårigheterna vid kontrollen ansågos oöfverstigliga, och professor Brochs förslag föll, hvarvid dock yttrades, stt man snart hoppades att komma så långt, att utförseltull på trävaror blir uppbäfd. Det må anmärkas, att utfsörseltullen på byggnadsvirke pr kommersläst förut var 1, spdr eller 60 skilling, men i Lördags nedsattes till 48 skilling. Redan förra storthinget upphäfde alldeles utförseltullen på ,splitveed, och råder således en tendens att minska tullen på trävaror. Ett fartyg om 100 kommersläster betalar således i tull 40 spår. Dernäst behandlades frågan om upprättandet af ett frilager på Kristiania bangårdstomt, som stöter omedelbart intill hamngen. Härom har jeravägsdirektionen förut afgifvit en hemställan vill departementet för det inre, hvari det heter,