Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1866, sida 2

detta rykie för trovärdigt, haglado i pressen vederläggningar af detsarawa, beledsagado si amnärkningar öfver en tidning, som nedlåter sig till att under liberal mask, medelst falska uppgifters spridande, agitera lör torypartiet. Dagen derefter, den 2 Mars, innehöll Times en artikel, som uttalade sin glädje öfror, ati ryktet icke var grundadt, att Engbesparas olägenbetorna uf en kouservalanregenng. Änna dagon förut rekomTimes en sådan mellanregerins såsom mycket nyttig, emedan den skulle sporra de liberale till större ansträngningar. Underhuset har den 1 dennes, med 176 röster mot 55, för sin del beslutat afskaffandet af den od, som hvarjo i offentlig tjonst anställd person, från premiermiristern till garen, bar att aflägga, nemligen att vicke undergräfva statskyrkan eller förhindra biskoparao och prostorskapet i Åtnjatandet af deras legliga rättigheter och privilegiert. Underhuset har redan sex gånger bortvoterat na od, men Ööfverbuset har städse motsatt sig dess afskeffande och skall möjligen göra det äfven nu. DONAUFURSTENDÖMENA. Avgående tilldrageiserna i Bakarest vid ittning skrifves från Wien: ,,Den sbruari klockan 1,5 på morgonen infunno sig de sammansvuraa, 10 till antalet, hos fursten. Man bade ställt så, att soldater af öfverste Lecas regemente, hvars chef var eu et husvudwännen, hade vakten. Ölverrumplingen lyckades äfven fullkomligt. Likväl misstogo de sammakssurne sig om dörren till fsursteus rom och do råkade af misstag i ett, som beboddes af surstens bror, brilken, i öfbr veriastadt tillstånd, befanns liggande på golfvet. Jonan do sammansvurna märkt sitt misstog, hade bullret väckt Kusas uppmärksamhet. Ilan riglade dörren och förklarade sig skola nedskjuta den försto som försökte inträda i hans rum. De sammansvurna svarade, att äfven de voro försedda med skjutvapen och slogo in dörren. Kusa insåg svart, stt allt motstånd var gagnlöst och undertecknade den honom förelagda urkund, i hvilken han förklarat sig nedlägga regeringen ,på grund af landets uttalade önskan. Ståthållarskapoet, d. v. 8. den provisoriska regeringen i furstendömens, beståends af generalerna Golerco och Lascar Catargiu samt öfverste Ilaralambi, bar algifvit följande proklamation: ,Rumäner! För sju år seden hafven I visat Europa hvad patriotism och medborgerliga dygder förmå. Ol atvis bafven I misstagit er i valet af den furste, som I ställden i spetsen för er. Auarki och korruption, missaktning för lagarae, nedättande af landet i dess inre och yttre avgezonheter, töralösande af landets tillgångar voro de principer, som ledde den skuldbelastade regeringen. Rumäner! I hafsen lidit, för att visa verlden huru långt ert tålamod kan gå. Nu är likväl mättet rågadt och I hafven visat eder värdiga edra förfåder. Soldater! Er patrioism kar varit i jemnhöjd med situationen. Ileder åt lider härför! Vi alla, armå och folk, s3kola upprätthålla fäderneslandets rättigheter, leglighet och alla de offentliga friheter, så som de i alla fria länder, isynnerhet i Belgien, utöfras. Rumäner! Ståthällarskapet skall saydda den konstitutionella styrelsen i hela dess utdet skall veta att hålla aslägsnadt frå ? udets altare hvarje personlig ärelystpad och att upprättbålla ordningen. Genom väljande af en fremmande furste till rumänernas regent, blitva de af divanen ad hoc sattade beslut fulländade fakta. Rumäner! IIafven en fast förtröstan till Gud, så skall Rumäniens framtid vars betryggad. Bukarest den 23 Febr. 1866. Det furstliga ståthållarskapet. Den del af militären, som icke deltog i samn ansväriningen, sträckte genast vapen och gjorde gomensum sak med de sammansvarna. Öfvorallt fraterniserade officerare och soldater med det öfriga folket. Iagen droppe blod Jublet och förtjusningen hos det ie solkot voro obeskrifliga. Hela dagen e massor genom gatorna; ingen enda kora folket till last. RYSSLAND och POLEN. Från polska grärsen skrifves: ,Ilvad vill Ryssland? Allt större och större trappmasnera til Podoliea, Wolbynion och äro träffade, för att ännu mera öka dessa. Vid Proszowice är man redan sysselsatt att upprätta ett stort kavalleriläger och på slätterna vid Mnissow beredas stora kantonueringeqvarter för infanteriet. Vid Kielce sammanhopas stora foderförråder och hos jernbanestyrelserna har man tagit kännedom om huru stort antal trupper, som på hvarje dag skulle kunna transporteras. Uvyartill alla dessa utomordentliga militäråtgärder? Dag-un post. TYSKLAND. Fomtiosju medlemmer af preussiska berrekammaren hafva tillställt konung H5UHlm en ka gränsen och nödiga förberedelser!