C180, I ExliKOU Uv 177 45 ÅCU leitung, ,Schulblatt och ätskii liberala tidningar. — Landtrådet i distriktet Nomslanu har förordnat, ett k skall vid hvarje nytt tings öppnande för den församlade menigheten uppläsa vissa artiklar i de feodala tidningarne, af hvilka menigbe ten kun inhemta, huru väl regeringen vill dem och beilk. afskyvärda planer det liberala partiei byser. Redaktören at , Neua Königsberger Ycitung, br Swbbe, som d. 2 dennes häktades med anlednirg af ,en heglärrädisk och upp rorisk tidningsartikel, har af domstolen trikänts från anklagelsen och blisvit stäld på fri fot. HOLSTEIN. Te större ogendomsogarne af augastenbu gska partiet hafva, såsom redan förut nämnts, på ett möte i Kiel underskrifvit en protest mot de nittons adress. Antolet af undertecknarno utgör 40, mea bland dem saknas flera, som i fjol undertecknade en liknande opinionsyttring till fördel för pretendenten, hvaraf man skulle kunna draga den blutsatsen, att hans parti inom ifrågavarande gamhällsklass minskats till följe af preussiska bearbetningar. I demokratien deremot tycks Pecussen cj vinna någon terräng. I Segeberg hölls i Söudags ett möte af deputerade från slesvigholsteinska föreningar och i Lunden (i Ditmarschen) i Onsdsgs ett solkmöte, beggo riktado emot föreningen med Proussen. Mötet i Lunden var så talrikt besckt, att någon lokal ej fanns tillräcklig att rymma deltagarne, utan måste do samlas på öppna fältet. Detta möte utgör ett motstycke tili det stora f et i Altona, som föranladde den selnasto notvexlingon etaellan Preussen och Österrike. FRANKRIKE. De skarpa anmärkningarne i lagstistande sörsamlingen root regeringssystemet och de bullersamma apptiäden, hvilka der förekommit, halva försatt kejsaren 1 sämsta lynne. IIan lärer aldrig så som ru hufva sakvat sin ysliäane vän YIorny, hvars stora statsmanna ekenskaper så ofta kommo kejsaren till pesa vid kinhiga tillfällen. Om grofve Maleloski skulle kunna lyckes att vinna en viss routino i utöfvandet af sitt ombete som president i lagstiftande församlingen, är han dock i saknad af dena skarpsinnighet och finesse, som härför är behöflig. Den öfreriluing, tilll hvilken han nyligen under adressdebattor piort sig skyldig, bar gjort ett mycket ogynsamt intryck på högsta ort. Sewards svar på Drouya de Llnys sista depech har omsider anlöndt till Paris. Utan att taga tillbaka något si sina förra yttranden, förklarar Seward i sin regerings namn att neutraliteken skall iokttagas på sådan: sält, att de franska trapperna ,,kunua utrymma Mexiko såsom franska rege ingen ntlofvat. I Juli månad är det bundra år, sedan Lothriugen , denaitift, som , France uttrycker sig, törenades med Frackrike. I denna månad komma i denna provins stora festlighoter att ega rum, till hvilka den kejserliga sumiljen blifvit inbjaden. Det omtalss, att Girardin skalle grunda en ny tidning, Libertt, i hvilken han skulle öfvertaga ledningen af don politiska afdelningen och i hvars redaktion hans förra kamrater i ,,Presse äfven skalle ingå. Dun aslidne hertig Mornys ännu lefvande far, gresve Flahaull, för närvaranle storkansler för hederslegionen, läror på sina gamla dagar få mottaga marskalksstafven. Om Granier de Cassagnae, en af kejsaredömets lydigaste tjenare i lagstistande forsamlingen, skrifver Köln. Zeit. följande: ,Granier de Cassagnac öppnade sin bana som journalistisk faiseur med en af de suutsigaste saker, för hvilka en skriftställare kan förtjena sina sporrar; då ingen annan i Frankrike ville tala för fortsättningen af slafveriet i de vestindiska kolonierna, ställde han sig till dorvarande plantörers förfogande. I ,Journal des Debats använd som romantiker, öfvergick han sedan i redaktionen för ,,Presse, dor han likväl icke kunde tålas, hvarofier han vanns af osvannämnde plantörer och öfverreste till Antillerna år 1840. Då han sedan återvände till moderlandet, stod hans rykte lågt, mon han vissto att göra sig sruktad genom personliga angrepp på deputerade och som dnellant. Så hade han skymiat den aflidne depateraden Zacrosse till den grad, att haus son ansåg sig föranlåten till on duell med swådaren, vid hvilken duell Lacrosse illa särades. En hel serio af causes celcbres, ducllprocesser, m. m. dylikt försämrade innu mera Graniers rykte. Mod Guicots fall och Februari-revolutionen söravann han från enen, men uppdykade efter statsstrecket i , Coastitationael. Guizots förre försvarare blef nu en af förkämparne för den imperiaistiska stabilismen. År 1852 inkom han i lagettande församlingen, der han sedan dess regaliert författat utkostien till svarsedresserna. llorny begagnade honom mot oppositionen, non höll honora i vederbörlig tukt och lem1ade honom långt ifrån fritt spel. Sedan Waewski intagit presidentstolen, utvecklar Gratier de Cassagnac mera ogeneradt sina verkiga karaktersdrag. Ilan är ett slags impeialistisk Marat och en högst betecknande epresentant af en hel klass inflytelserika orsoner i Frankrike under nörvarande sytem. A-— — — — —— —— — — —— — —— —— — Y—— STOGBRITT. Det al Tin AJ! alualla AFfto. att lord Rus