PS MMO () 800 12 sitt mörker och sin osundhot i ästan twin gar honom ut och kommer bonom att saredraga hörden i krogen tramför härden i bem met. Frågan är af dem, som ej kunna tränSas boic i en afligsen framtid, den står ständigt åter fram och fordrar sin !ösring. Men sättet, huru denra skall utföras, är ännu för mången dunkelt och osv älvande. vVi äro i detta afseende ännu sökande ustor metoden. England kan dock i flera fal emna oss cit godt och efterföljansvärdt föredömo, ty der har man ej skytt hvarken tid eller uppoft ringer under de sista decennierne, för att eibjelpa det alltme a behofvet af förbåltrin g i er nas boningar. Vi sade stia ot är en fullt bekräftad sats, wu det nuvarande tillståndet innehåiler ett starkt smittsamt såväl andligt som kroppsligt s. I., hvilket snabbt eprider sig vidare och läst kan, näxlsa innen man vet ordet af, korrumpera ett samhålle i dess lägre delar. Säkert är, att ursp anget till mycket af samfundets onda bör sökas i det ej allenast osuada utan i allmärlot menriskan ovärdiga sätt, hvarpå store massor menskliga varoiser lefva i sina boninger. För ett par år sedan skänkto en nordamekousk millionär, handlanden Peabody, hvilLen varit i 25 år bosatt i London, till de fattiga i denna stad den ansenbga summan af 150,000 pund sterling, hvilken frikos iga göfva han nyligen tillökat med 100,000 pund, sh att Londons fattiga endast från hans hand erhållit 11 mill. p. st: I. Några för gålvens användando utsedda kuratorer erhölo oluskränt rätt i usseende på söttot för användringen, ondast med det tillägg, :t fonder eller en del dera! bleso vänd till uppfö rande af sådona förbättrade boningar för de fattiga, hvilka kunde i största möjliga grad förena de väsentliga besreppen al sundhet, beqvämlighet och ålnjutendet af soctel ekonomi, Kuratorerna grepo verket an öfrerensptämmelse härmed. Först beslots att gåfvan endast skullo användas till förmån för per soner, hvilka ej åtnjöto understöd af den allmänna fattigvården, cmedur en hjelp till dem, som redan åtvjöto fattigförsörjuing, i att Bjelfva verket snarare skulle vara att gifva en gåfva till egendomen. än tilltrnodet i ett distrikt. Kuratorerna inskränkte således först sin uppmärksamhet till en del af de arbe tande fattiga, hvilka juneha en st lning over de fattiga, som erhå la sattigbjelp. De f beslöto vidare att använda fonden så, att don blef reproduktiv, och sträcka, enligt gliverens önskon, dess valgerrin e äfver till Tommande slägten af Londons betolkning. Uppförandet ef boningar för fe arbetande fattiga efter såana, förbättr 3 principer, som kunna föra på samma gång til ekoromi, sundh etoch sociel njutning, tet för reproduktiv användning. äfsen den fördel med s, att den låga byra, hvartill dessa sunda och beqv: oa lägeshetor kunaa aflåtas, skulle årligen supplera den ursprungliga fonden och sålunda skapa en källa, ur hvilken lisaando förmåner stöndigt kunna vinnas, i en nästa obegränsad tidrymd. Med gripande sanning yttra baratorerna i en motiverad rcdogörelse för sa vesksamba följande om den sar båilekleas, för sta de användt den ekänkta fonden: ven under allmänna förhållanden Far denva hl-ss företrädesvis rött vi nlig vårdnad ot dem, som äro lyre lotte bär i vet. Mean kan med solit fog söja. att den sattigaste delen af samfundet icke är sjeliva siggarne, hvilkas fullkomliga bjelplösher ger dem lagligc anspråk på försörjning. va der förslöade känslan : att otstå det värsta, sågom de utstå det, ö lättare att sororaga, än själsqvalen inom den on grad öfver honoxni Bumfar det s åendo t-betarens ans-isän-ainger, för att icko sjunka ned och bli lik dem. Genom stt i en sådon kris till denna klass utsträcka en bjelpsam hand, kon man sätta cen i kowmpen nästan sigrande i stånd att hålla 8s4) upprätt semt bevara sin känsla af sjelfständighet och aktairg för sig sjelf. Intet egnar sig mera att nära och utveckl Asan känslor, än individens och hans familjs aflägsnende från ett bofölisgt och osundt hems muts och rusk pet till en lje: och luftig boning och detta mot en afgiit, som är flochmed mindre än den, hau hit ä betala för orevligheton och ieberlusten i de stinkande bå!, hun lomnar. Genom att handla i öfverensstämneolsa med dessa priuciper, hota huatorevna med användande af en del of fonden redan sett sig i stånd att åstadkomma goda boninger lör ej mindro än 850 personer. Da ha köpt tel riks byggnadstomter. Der-s bonir ur för ar etarne öro golidt bygeoda, och at mö afscende har fästafa vid innevårurnes sundhet och beqvämlighet. Ett dylikt arbetereqvarter i Islivgion u röreg ct slå vachra byggnadsreder, med rywligs och beqväma lägenheser för inomot 650 persoror. Iavanfö a nadszader finnas 13 hastiga beqsämligheter. Här äro tvätthus och torkvinde, brygghus nm: m. och luftiga lekplatser för barnen; och elit detta för något dre än den byre innevånarne biaksde förr betels endast för källsre eller vindar. sa låga byror Ivo noga beräknade. Först och främst beslöts, att hyren skulle bestämmas till on så mår ig procant af hvad husen kostat, att hbufvadfonden derigenom kondo erhälla en lämplig 8 lig inkoms. och bli reprodnktv. För det : åra önskade man att, utan att komma i obnlig täslan med de enskilda husegarne, ,prok i möjligheten af att göra de fatiiga arbetarnes boningar sunda, bedväma och trefliga, och bkväl betrygga egurne en bilig ränta på deras kapitaler. Skuno detta sista lyckas kara orerna, skall det exempel, do der: enom gifva, bi tll oberäknelig nytta. Kuratorerna kunna redin tela ct efarenhet. De berätta, alt fastän deras hyresgåster äro i besittning af lika stor fiihet, som om hvardera utaf dem bodde i sin egen si