Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1866, sida 3

Enligt telegram från berlin skall Itallen deltaga i den af Frankrike inkallade kongressen rörande sarstendömena. Preussen har I mycket närmat sig Italien. UTRIKES. TYSKLAND. Från Berlin skrisves, att orsaken till landtdagens plötsliga stängning är att söka i regeringens fruktan för depnteradekammarens redan färdigredigerade, fast ännu icke voterade beslat rörande transaktionen med Köln— Minden-jernvägens direktion. Denna hado redan till regeringen insändt en förklaring, att den måste yrka på upphäfvande af sitt med henne träffade köpekontrakt, såvida deputeradekammaren fattade ett beslut i enlighet med dess komitås förslag i ämnet. Detta 5slog botten ur tunnan. Ämnet stod på doputeradekammarens dagordning redan för d. 25 Febr. Landtdsgen stängdes d. 23. Om jernvägedirektionen kan loguas derigenom, att kammaren för denna gäng hindrades fatta ett beslut, återstär att se. ITALIEN. Såsom vi genom telegram erfarit, har parlamentet meddelat ministeren ett förtroendevotum, och hvarje vän af det eniga, lefnadsfriska Italien, kan icke annat än glädja sig öfver detta nya bevis på den moderation och sans, som just i denna stund är af högsta vigt i nämnde land. Det är härigenom, likasom så många gånger sörut, visadt, att det italienska folket, luttradt genom alla de lidanden, för hvilka det varit utsatt, är värdigt och moget för den frihet, som det så ärorikt tillkämpat sig. Ett annat vackert vittnesbörd härom är äfven nu lagdt i dagen. Som man vet, bar en nationalsörening bildats i afsigt att genom frivilliga bidrag betäcka statsskulden; man kunde knappast föreställa sig planen härtill annorlunda än såsom en forflugen id6. Emellertid synes denna plan vara omfattad med allralifligasto intresse och på fallt allvar. Prinsen af Carignan bar emottagit presidentsvärdigheten i denna förening. I Florens var, den 23 Febr., ett stort möte, i hvilket senatorer, deputerade och andra framstående personer doltogo, hvilka alla besloto att skänka den nämnde föreningen allt möjligt understöd. Trots alla de stora offer, hvilka staden Tarin förat lagt på fiderneslandets altare, har denna stad gått i spetsen för detta töretag och tecknat sig för 10 millioner francs; Milano skall deltaga med 20 millioner. Eu korrespondent skrifver härom: , Rörelsen till formån för nationalsubskriptionen tilltager i betydliga proportioner. Många millioner äro redan tecknade och de mellersta och södra provinserna börja på allvar att följa lombardernas och piemontesarnes exempel. Äfven om icke det assedda målet vinnes, skall detta åtminstone verka fördelaktigt för landets kredit. Oafsedt detta skall otvifvelaktigt detta nya vittnesbörd om italienska folkets beredvillighet till huru stora uppoftringar som helst för den så dyrt förvärtvade triheten förläna ännu större glans åt detta folk i hela den civiliserade verldens ögon och tillika sätta det i respekt hos de makter, hvilka på sista tiden tagit sig för orådet att vilja bestämma öfver dess öde. Enligt korrespondenser från Rom, skulle beslutet om inställandet at de påfliga värfningarne uteslutande bero på den påfliga statskassans tomhet. FRANKRIKE. Under adressdebatten i lagstiftande församlingen, som i Måndogs tog sin början, förmodades Thiers, som förut är bekant, icke strängt skola bebandla do romerska och mexikanska frågorna, men så mycket ströngaro det andra kejsardömets finansförvaltning. För utvecklingen af parlamentarismen torde vara af vigt bildandet af ett nytt midtelparti, hvars första försök är ett amendement, undertecknadt af 36 medlemmar utaf majoriteten, och förordande ,,en än vidare utveckling af den frisinnade riktning, som ongass genom dekretet af den 24 November 1860, Måtte detta parti bafva bättre lycka än dess föregångare! Tidningarno innehålla för öfrigt en mängd amendementor, isynnerhet från medlemmar af oppositionen, till sdressutkastet. Ett sådant amer doment till 8 1, undertecknadt af Gornier Pagts, Favre, Marie, J. Simon, m. fl., rörer konventionen i Gastein och lyder så: .... Endast den fred, som är grundad på rätt, ken ega varaktighet. Vi kunna icke, utan att högljudt tillkännagisva vårt ogillande, se, att man i Tyskland bryter mot denna rätt. Frankrike, som räknat sig till ära att hafva återupplifvat läran om folkets suveränitet, är skyldigt sig sjelit att protestera mot de konventioner, genom hvilka våldet vill förfoga öfver folken. Ett ennat amendement från oppositionen ill SsS 3, 4 och 5 angår Mexiko och lyder SÅ: Vi hafva ärda från början klanårat den mexikanska expeditionen, i det vi bäavisat på do förlågonbeter och uppoffringar, som denna expedition skalle bereda Frankrike. Under lagstiftande kårernas sista session tilltkännagaf regeringen, att våra soldater oförtöfvadt skalle återvända, si beklaga, stt detta blifvit uppskjatet till mebn för Frankrikes intressen. Folket har icke glömt regeringensss första förklaringar öfrer orsakerna till expö-b ditionen och det är förvånadt deröjver, attif vir pmå för vpärvarande synes vara be-s 8 t ma mes VR — — OO mm Pm Ft —— — nn U— — —— — — — — — MH —5— stämd till forsvaret af en fremmande thron. STORBRITTANIEN. Underrättelserna från Irland äro betänk-I liga, mindre för hvad som i de sednoaste daje sarna chatt hund sam dare ban —