tik att ,med bröd och skådespel mytia solket, att uppmuntra rjntningslystnaden och befräwja sedeförderfvet, för att sålunda red dagens flärd och stundens nöjen fylla åct rum i folkets hufvud och hjerta, ur hvilket systemet söker fördrifva de farliga ideruad. Och sålonda har under kejsardömets beskydd utvecklat sig en smutsens och lumpenhesens littoratur, som, om Frankrike förr sett dess lika, dock aldrig förr ätnjutit en sådan uppmuntran. A andra siden är det onckligt, stt jamto donna litteratur fortlofver en annan, som alstrar iderika, kögsivnade, djuptänkta verk, men den littereturons skriltställero äro alla — och detta är betecknande — kejsardömets motståndare eller betraktas som sådane, och regeringen visar dem städse en fiendtlig uppsyn. Slutligen — och detta kan icko nog beaktas — har under do sista åren uppstätt ett historiskt skriftställeri, hvad källstudier angår stundom värderikt, men tillika så revolutionärt, så genomträngåt af ungdomavildt omstörtringsraseri och hat til det bestående, att något liknande icke existerat från den första revolutiorens dagar — böcker och slygskrister, som flitigt kor siskeras och likväl påträffas at polisen vid hvarje husvisitation i Qaartior Latin. Jo, kejsardöret åldras, och dess gubbartado anlete såråystras af slag sor från stormmoln, som uppstiga vid framtidens syn rand. Det bar dock ännu alltid i sin band de yttre vilkoren för sitt bestånd: det bar sitt förvaltnivgsmaskineri, hvars alla knggar arbeta väl, och sin rtmå at hösbosoldsde, smekta, privilegierade pretorianer, som ännu ropa sitt lefve kejsaren! om än älven biand dem betänkliga tecken yppa sig och det händer, alt ett elitregemento rovolterar, missbandlar sina officeraro och måste ställas frataför kanoncrna, för att förmås att nedlägga sina vapen. Men är det redan ett dödsteckon för sambället, att arwöen skall behosva ntgöra en skyddsvakt kring tronen, så det sig nu i Frankrike tydligt, att sådenz yttre vilkor för en regerings bestånd blifva vanmägtiga att betrygga dess framtid, der de inre vilkoren saknas. Kejsardömet utgör, såsom en råttslärare i preussiska deputoradekammaren nyligen yttrade, en materiel kombination af materiella faktorer, en sammansättning af sjolfviska intressen, som sakna bedlighetens band och derför en dog måste falla isär lik en sandhög. Det började mod ett edsbrott och byggde sin grundval på mensklig läghet och intressenas kortsyntbet Byggnaden skall falla med det snille, som uppförde den. Det kan hafva sitt intresse att se, hur: en aktad tidning i Frankrikes graoniend England, bedömer de inre förhållandona der gtädes. Betraktaren står der ferhållandernärmare och ser dess inflytande på sitt ege sädernesland. Han skrifver: , Vi hafva aldrig varit känslolösa för der fars, som ligger uti att nagelsara med er grannstats politiska inrättningar. Genom av jemföra dem med våra egna äfventyra vi at gifva näring åt den skrytsamma feriseiskt andan bland oss sjelfva. Men vi äro med vetno af vår pligt mot den sak, som vitjon: — mot den politiska frihetens sak i hel: Europa — och miste oupphörligt erinra oss att England ej kan skilja sina fördelar ello sympatier från denna saks framgång i utlan det, utan att den allmänna sedligheten lidehär hemma. Kortsynte äro de som tro, at f.eden mollan Frankrike och England be tryggas och göres varaktig derigenom att v instämma i den kejsorlige förtalarens påstående stt Frankrikes ädla folk är ur stånd att bär: friheten. Säkor som hafvets cbb och flo: kr fribetens framtid i Frankrike; säker son vinterflödets återvändande tili bädden af er italiensk flod är kraften hos revolutionen ider och grundsatser att genomtränga d dammar, som despotismen uppkastat. Ju dju paro och bredare strömbädden är, desto lag naro och mer regelmessig den stiganda flo den; men när floden sjelf våldsamt häamas är det visst, att en öfversvämning blir nöd våndig. För dem, som följa tankerörelsen Frankrike, framställa sig nu ganska allva gamma frågor. Kan kejsardömet i sin x varande form bestå på grundvalen af en ell män rösträtt, utöfvad af tio millioner liflig och rastlöse valmän? Kan något förvaltnings maskineri i längden förvissa kejsardömet, at valurnornas utslag skall föllas till dess för del? Kan kejsardömet foga sig i en såda möjlighet som den att valen af år 1869 gi! va en liberal majoritet åt lagstiftande för samlingen? Kan kejsardömet losva med fr heten? Ocb, om icke, kan kejsardömet lefv utan friheten? Och, om dotta är möjligt, p hvilka vilkor kan det ske? Sådane sråge tränga sig allt starkare, år efter år, på be traktaren och uppröra allt djupare Europ: sedliga och materiella intressen. Ty lika pi tagligt som det obetänkta mexikanska äfver