Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1866, sida 3

Om Landtiförsvaret. Red-:n har ifrån en föregående aktad Ins:re emottagit följande ytterligare framställning, hvilken vi återgifva utan anmärkningar för tillfälict: Iosändaren af uppsatsen rörande landtförsvaret ser med glädjo att red:n lofvar återkomma till detta vigtiga ämne, som så väl behöfver diskuteras och utredas inför on större allmänhet. För tillfället vill Insändaren blott nämna att ordet Schweiz ingalunda är den trollformel red:n enser det vora. Dertill fordrades att Schweiz och Svergo skulle företo likheter i afseende på politiskt och geografisvt läge, natur och folkmängdsförbållanden m. m., hvilket de icke göra, hvarigenow jemnförelsor dem emellan rörande militära förhållanden blifva haltande och i mer eller windre mån resultatiösa. Schweiz är ett till areslen litet tand med relativt talrik och förmögen besolkving, med exceptionella terrängförhållanden, bestående nästan uteslurundoel defiler, lätta ait förskansa och försvara, samt dessutom omgifvot af höga berg med få genomgångar. Sverge deremot är vidsträckt, fattigt på folk cch pengar, omgifvet sf haf som lemna fienden fritt val af an!alispunkter och eburu rikt på berg och vattendrag, likvil praktikabelt för ormåsr i de flesta riktnin gar. Schweiz är en strategisk nyckel till en stor del af Europa; dess neutralitet är der föro garantorad af alla stormakter och för dem alla lika nödvändig att bibehäla. De Schweiziska passen i en storinkts våld skulle vera en ständig fira för öfriga angränsande länder, och man kan icke tänka sig en sådar politisk ställning i Europa, att Schweiz, ox det angreps, skulle sakna hjelp. Forhållan det är helt annorlunda wcd Sverge. Vi inst mer än väl att både England och Fravkria ogerna skulle se Sverge i ryskt clier tysk våld, men en revolution i Frankrike eller et krig i Itolien, samtidigt med ett indiskt ole irländskt Uppror, skulle lemna oss hänvisad åt våra egna krafter. Hvad den Schweiziska armeorganisa:ioce vidkommer, är den änna opröfvad. Urdo