Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1866, sida 3

skaffadi genom tillfälliga bidrag af f. d. och ännu tjenande officerare vid regementet, underbefal vid kompaniet, trenne af rothållarne semt säågra andra för saken intresserade personer Vid sednaste genaralmönstring omnämnde regementschefen deuna stiftelse för generalbefälhafvaren, som i sin mönstringsberättelse anmälte desa tillvaro för H. M. Konungen. Fonden, som numera årligen ökas med omkring 100 rdr, bör i en framtid, derest samma nitälskan fortfarande egaas densamma, kunna bereda kompaniets uttjenta roanskap väsentliga fördelar. De nu utgående små understöden komma begripligtvis att ökas alltefter som till-ängarna sådagt medgifva. ull en början när kapitalet vuxit till 1,200 rår, hvarjemto en större utsträckning än peusiousreglementet för närvarande bestämmer blir den uaturliga följden af fondens fortsatta tillväxt. Drollning Josefinas räddningsanstalt. Af årsberättelsen inhemtas att 4 barn hade uiskrifvits och 2 intagits under året. Föreningens bebållniog vid 1865 års slut utgjorde 19,728 rår 21 ire rmt. Hela antalet af de under styrelsens vård ställda barn utgjorde vid årets slut 22. — Kalmar. Bigt och absolution. Tidn. Kalmer för sistlidne Lördag berättar: Siotl. Oasdag ventilerades å härvarande läroverks sollennitetssal inför en talrik och blandad publik en af domkyrkoadjunkten Theodor Ringberg för pagtorslexamen utgifven disputation om ,,Bigt och Absolution, i hvilken, såsom det för profana ögon syntes, en temligen katolsk uppfattning af dessa ämnen framställdes. Biskop Genberg upprädde som opponert och förklarade sig icke kunaa instämma i de flesta i afhandlingen framställda satser och yttrade sig med genialit och med en uppfattniag af frågan, som anstod en protestantisk biskop i nittoude århundradet. Bör man betala myndigheternas bockar? Unler denna rubrik innehåller Kalmar följande: Hustru Gustafva Svensson, som på den s. k. Asklyckan, belägen straxt vid Spånnarebacken, aorr om Kalmar, låtit uppföra ett, gjutbus-, har från vissa myndigheters sida varit utsatt för ett rassel, som varit oangenämt för henne, emedan det förorsakat dels onödiga utgifter, dels hindradt egarionan en tid att färdiggöra och iflytta huset, och som icke saknar sina komiskt vigtiga HpOinter. Hos stadsfollmäktige enmälde nemlisen någon ,kännare, att ett s. k. gjuthus upptördes i stadens närhet och att dertill användes oejenliga byganadsämnen. Stadsfullmäktige, utan att taga kännedom om huru långt stadens byggnadsområde sträckte sig, satte siskalen i rörelse. Fiskalen skyndade till magistraten. Magistraten förordnade genast en vigtig bosigtning å huset och hotade med böter, om någon mensklig varelse tog bostad i detsamma, innan det blifvit synadt. Besigtningsmännen gjorde sig också vigtiga, kasserade både takbjelkar och spiselmur. Hustru S. protesterade. Svaret blef, att hon klades vid vite att verkställa ändringarne och betala ,synen. Hustru S. anropade då lanåsböfdingeembetet om rättvisa. Landshöfdingeembetet, som var mera klarsynt, tog saken i rärmare öfvervägande och fann att stadsfullmäktige, magistraten, m. fl. gjort sig vigtiga i oträngåt mål och att desse myndigheter alls icke hade med gjuthuset att skoffa; ety ifrågavarande boningsbus är beläget utom Kalmar stads och förstäders byggnadsområde. Landshöfdingeembet.t fann det dock vara billigt att hustru S. betalado ,synen och underkände hennes ersättningsanspråk. Nu lär hustru S. ,,gått till högre rätt. Hon anser det billigt, att de myndigheter, som onödigt göra sig vigtiga och blottställa folk för trassel, må sjelfva betala fiolerna.