Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1866, sida 3

mIskOTIKena och dertIill måskiner från de 10rnämsta industriländerna bildade redan för sig en samling, vid hvars anblick en samvetsgrann besökande, som beslutit noga beskåda allt, öfverfölls af förtviflan. På detta yrkenas Ossa staplade man de sköna konsternas Pelion. Vid den förestäende utställningen ämnar man representera allt, vetenskap, litteratur, musik och drama. Ministern för oflentliga undervisningen har nyligen tillkännagifvit, att metoderna vid och resultaterna af undervisningen i Frankrike skola underkastas en pröfning och lärare från alla länder inbjudas att med sina franska embetsbröder täfla om segerpalmen. Den kejserliga komitån vill utsträcka expositionen i en annan riktning. Något af dessa planer har blifvit bekant genom parisertidningarne, men tidskriften Atbereum är i tillfälle att meddela vågot rä-mare rörande de planer, som nu äro under allvarligt öfvervägande. , Utställningen är afsedd att bli ett medel till jomförande af de olika nationernas andliga och sedliga tillstånd. För detta ändamål skola t. ex. konserter gifvas, vid hvilka virtuoser från alla länder skola utföra national instramentaloch vokal-musik. Man skall få höra tyska, italionska, franska och möjligen äfven engelska musikverk. På en enkom uppförd scen skola arbeten af Schiller, Göthe, Lessing, Shakspeare, Racine, Moligre, Corneille, Calderon och Alfieri gifvas på originelspråken, och äfven franska vaudeviller, romerska Fantoccini, spanska Saynåtes, Pupazzi från Brescia, pantominer, marionetter och skuggspel, nationaldanser och atblet-spel, skola i deras rena nationalkarakter och lokalfärg uppföras och förevisas. For dessa förevisningar skola vid expositionen uppbyggas en stor teater och flera små scener, å hvi ka ej blott om aftnarne utan alla tider på dagen föreställningar o. s. v. komma att gifvas. 5Om aftnarne skall parken kring expositionspalatset, hvilken man ämnar rikligt utstyra n ed blommor, springbrunnar o. s. v., stråla i en förtrollande belysning och myriader af Jjus skola förvandla fontänernas vattenstrålar till diamantkaskader. Att en sådan park med sommarteatrar, på hvilka man får se pjeser med och utan musik, pantomimer och danser, skall få ytterst talrika bosök, är naturligt. På det att stofthyddans bekof må kunna tillfredsställas på samma gång som själens skall den stora parken bli rikt försedd med restanrationer, casåer, hoteller, frukostlokaler, konditorier, mjölkmagasin, ölstugor, porterstugor, bakelsebutiker, fruktbodar, sodavatten, limonadoch gingerbeer-butiker o. s. v. — korteligen: förfriskningar af alla slag och från alla länder, vått och torrt, varmt och kallt, från skorpor till fasaner med tryffel, från lakritsvatten (coco) till dubbelt ,, Weissbier, från vin ordinaire till Clos Rougeot m. m. Alla jernbanor skola ställas i förbindelse med expositionen och tågen ordnas så, att främlingar, de må komma från hvad håll som helst, kunna fara omedelbart till utställningsparkon och der stanna qvar och bese hvad de önska ända tills det sista tåget lemnar utställningens bangård. Kejserliga komit6n tyckes frakta att hon i parken gör för mycket för nöjen, och konkurrerar med sig sjelf. De forlustelselystne skola derföre fördelas på flera andra punkter. För det första skall den Nya Parken, som nu är i trädgårdsmästarnes hand, göras färdig i god tid. Denna park ligger vid det gamla stenbrottet vid Battes Chaumont i närheten af Belleville, nordost från Paris. Vidare skola de besökande bjudas på Boulognerskogen, der hundratals arbetare nu äro sysselsatte med att gräfva två sjöar och anordna ett vattenfall, hvilket skall bli likt kaskaderna vid Tivoli och få ett fall af fulla 200 fot. Öire delen af skogen skall prydas med en reproduktion af de: ryktbara Vesta-templet och vid dess fot skall vandraren kunna förirra sig i Sibyllagrottons gångar. Midt i den minsta sjön höjer sig en stor klippa, som skall uthuggas i pittoreska former och förses med gångstigar. Älven den lila förtjusande parken vid Monceaux, den grönaste och blomsterrikaste af alla parisiska trädgårdar, skall omgestaltas och få cafs concerts, dansbanor och andra förlastelser i det fria. I Paris skall det nya operahuset göras färdigt enkom för expositionstiden; man vill dock knappt tro att denna byggnad medhinnes, men man skall uppbjuda all sin förmåga för att söka få den färdig. Dessa äro de officiella planerna. Hvad de privata planerna och spekulationerna angår, så äro de oräkneliga. En af dem som mycket slagit an är planen till en Lac Promenade, inrättandet af en mängd flytande cafeer, restaurationer, orkestrar, med svärmar af gondoler vid ljas och lampors sken. Detta miniatyr-Venedig ämnar man framställa vid Varenne, strax vid Vincennes. Andra planer hvad sjelfva Paris angår uppskjuta tätt som svampar. Ett nytt Grand Hötel ämnar man uppföra invid det nuvarande, hvilket sknlle bland annat få en Mammuth-konsertsal, i jemförelso med hvilkon de största nu befintliga konsertsalar skulle taga sig ut ungefär som alkover! Vidare föreslår man att aptera ett glastak öfver P.Jais Royals trädgård och der uppsätta 1000—1200 biljarder! I närheten af Passy ämnar man slutligen uppbygga ett Karavanserai, der utländningar kunde erhålla rum och mat till billigt pris, hvarjemte en särskild omnibuslinie skulle inrättes från Passy till oxpositionspalatset. Koma er blott hälften af de enskilda spekulationerna till utförande, så måste sannerligen parisaren börja att ånyo studera sin vackra hufvudstad, så förändrad blir den. (A.-B.) AAA — Dm Pre ——.