Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1866, sida 2

Spörjer man emellertid om och i hvad mån ällningen skall på längden så fortfara, så r det klart, att detta beror helt och hållet å regoringen. Förblifver dess systom detamma som hittills, d. v. s. fortgår regerinen på den lugna och fria utvecklingens bana, rädande i spetsen för svenska folkets framtskridande till odling och välstånd, bygda å den enda fasta grundvalen af borgerlig rihet och ett tryggadt rättstillstånd, så stå ke blott de s. k. hberale, utan hela natioen på dess sida. Viker regeringen ifrån enna bana, så återinträder för oss den sorgga pligten att af alla krafter bekämpa ett ådant system. Detta program är lika enelt som ärligt, ty vi strida ej för personer, tan för grundsateer; ej för ett fåtals obeättigade företräden, utan för allmän välfärd. Vill man vidare veta hvad vi mena med letta ,framåtskridande, så är 5öfvon denna råga lätt att besvara. Vi vilja hafva klart ppställda mål och ett framåtgående i riktingen mot dessa mål; nen vi hafva då alls cke bråttom, utan anse fastmer att en lugn ich fast utveckling är att föredraga ssramför tt brådstörtande, som så lätt framkallar en ttergång eller reaktion. Man bör noga iakttaga dessa omständigeter. Uppdagandet af de verkliga, goda målon örutsätter vissa theoretiska undersökningar, lorunder olika meningar måste göra sig gälande, och der man måste behandla ämnena ri från förutsättningar och med mindre hänyn till bestående förhäålanden. Men när let gäller att praktiskt utföra samma theorier — sedan de befannits sanna — då måste man gå tillväga med all försigtighet och med ständigt afseende på den grund, hvarifrån man utgår. Ett par exempel böra göra detta tydligt. När vi, för vår ringa del, anse att hela vårt undervisningsvåäsen bör genomgå en grundlig reform, så åligger det oss att söka klart framställa det mål, hvartill man i detta hänseende bör komma. Här skola utan tvifvel åsigter framträda, hvilka i mångens ögon synas innebära en omhvälfning af detnärvarande. Men detta är icke vår mening: är målet en gång klart uppställdt, så vilja vi att man endast gradvis och försigtigt skall närma sig detsamma. Så anse vi ock att vårt landtförsvar bör byggas på en annan grund, nemligen på en allmän värnepligt, men deraf beroende militärisk öfning, och anse oss manade att söka med all den bevisning, hvaraf vi äro mäktige, utreda detta nya system. Men ingalunda vilja vi genast bringa detsamma på en gång till verkställighet, uten endast, sedan undersökningarne gonomgått all pröfningens skärseld och om målet derefter blifvit klart, närma oss detsamma med stor försigtighet och med allt behörigt afseende på förhandenvarande förhållanden. På samma sätt i afseende å kyrkliga och andra frågor. Man må således ej, när vi söka theoretiskt utreda vissa stora samhällsfrågor och derunder komma till resultater, som ligga långt framom det nu existerande, anklaga oss att vilja omstörta det bestående; vi vilja i sjelfva verket ingenting annat än en lugn och jemn utveckling mot funna och klart uppställda mål. Häri ligger ock en ny förklaringsgrund till den värma, hvarmed frihandelns vänner omfattat den franska traktaten. De veta alltför väl att åenna traktat ej uppfyller det fria utbytots fordringar, i grundsatsens fulla tillämpning; men den utgör ett steg i den rätta riktningen, och har bevarat oss från en reaktion under den närmaste tiden. Och efter denna tid, är man förvissad att erfarenheten skall hafva bragt sådana resultater i dagen, att en reaktion är sedermera omöjlig. Det har synts ogs, uader närvarande förbållanden, vara af någon vigt, att lägga öppet i dagen dessa föreställningssätt, för att dels häfda vår rätt att theoretiskt behandla vissa föreliggande samhällsfrågor, utan att dervid beskyllas för omstörtningsplaner; dels något antyda det anmärkningsvärda förhällandet rörande de liberale och konservative männens förändrade ställning till konungamakten och regeringen. Den anmärkningsvärda Kongl. Proposition Q2 AL