läggning skulle uppgå. Beräknar man nemligen driftkostnader m. m. ända till 50 X eller hälften af bruttoinkomsten, så erfordras, för ersättande af 70,000 rdr, en högre trafik af 140,000, eller säg 150,000 rår, hvilket, fördeladt på 30 mil, gör 5,000 rår pr mil. Det erfordras i sanning icke någon stor jern-produktion, för att vinna detta belopp. De siffror, som föreligga, visa att man redan nu skulle uppnå detta mål. Enligt de af Vermländska landstingets komiterade samt sedermera af bergmästaren Sjögsen insamlade uppgifter producera redan nu endast de jernverk, hvilkas effekter måste vid Degefors och sjön Lusten samlag vu den norra kommunikatiousleden, 250,000 centner stånpjern och 36,000 centner manufaktur, deruf man kan antaga att ätminstone 240, 000 centner komme att gå på export till Göteborg. Traktens sågverk producera trävaror, reducerade till plank, till minst 45,000 tolfter, med en sammanlagd vigt af 765,000 centner, hvadan den sammanlagda vigten af de effekter, som ensamt vid Degefors och Norum skola inkomma på den norra linien, kommer att uppgå till öfver En million centne-, hvilka, transporterade pr jernväg till Göteborg, å 36 öre pr centner, göra en inkomst af 360,000 rdr, beredande behållning åt stambanan af 180,000 rår, eller alltså öfver dubbelt mer än den annuitet af 60 å70,000 rår, som den nordliga linien kräfver utofver Karlstadslinien. Här upptages nu, märk väl, hvarken den transpoi; af malmer och tackjern samt kol, som skulle gå mellan provinsens östra och vestra deler, hvilken trafik sammanhänger med den projekterade banan från Norum till Finpsstad, ej heller den sorutnämnda spanmålstransporten, hvartill måste läggas transport r kalk, m. m. Hela denna sednaro transport kan här lemnes alldeles å sido, för att, om man så vill, kampensera Karlstads-liniens omtalade persontrafik, m. m. Det behöfs blott d.a redan existerande jernoch tråvaru produktionen å norra sidan, för att rikligen uppväga de högre kostnaderna vid denna linies anläggning. Och af dessa produktionsgrenar måste åtminstone den förra — eller jernproduktionen — tillväxa, och detta i stora dimensioner, i den mån komunikationslederna blifva lätta och billiga. Erfarenheten lemnar redan kraftiga vittnesbörd för en sådan åsigt, då man t. ex. funnit hurusom den nordvestra stambanen, på den korta sträckan mellan vestra Stambanan och Kristinehamn, framkallat 3:ne stora valsverksanläggningar (Laxå, Degerfors och Bofors),t. o. m. innan vägen b:.vit sallt färdig. Rörande betydelsen af dessa tunga effekter för vår jernvägstrafik lemnar i öfrigt den redan vunna erfarenheten på såväl GefleFolu-banan som andra banor vigtiga upplysninger. Det synes 2ltså för den oportiske betrak1-ren vara alldeles klart, att statens uppoffiingar i och med dea större anläggningskostnaden samt den något ökade väglängden för den norra eller Norum-Nilsby-linien rikligen uppvägas dels medelbart af denna linies stora fördelar för provinsen, dels omedelbart af den högst betydliga tillväxt i trafiz, som dermed komme statens vestra och nordvestra stambanor till del. Då vi ej tveka att uttala detta omdöme, hvilket öfverensstämmer med vår alltid hysta uppfattning rörande vigten af statens jernvögars dragning såvidt möjligt genom de inre delar af landet, som sakna kommunikationer, gerdeles der tunga effekter måste föras på sxel, så borde vi kauske också yttra några ord om fördelarne för Göteborg såsom export-ort af den ena eller andra linien. Det ofta omordade , Göteborgs-intresset lärer nemligen äfven i denna del spela en rol vid den församlade riksdagen, oaktadt man i Göteborg icke vet något derom. Här synes man — såvidt vi kunnat inhemta den allmänna meningen — helt enkelt anse, att för Göteborg såsom export-ort är den linie fördelaktigast, som mest befrämjar produktions orlens intressen, och man är allt sörmycket höjd öfver det lokala intresset, att vilja ställa detta framför det allmänna, der de icke Jåta sig förena. Den teckning af flera aktade män, som här blifvit gjord för Filip stad—Norum-banan, hvars framgång redan kan anses betryggad, bevisar, att man gilver den nordliga sträckningen företräde, utan att bry sig om huruvida genom den ena eller andra sträckningen, en större eller mindre andel al Wermlands produktion skulle söka sin utgång genom Norge till Kristiania. Här måste nemligen blifva en gränslinie inom Wermland, på ömse sidor om hvilken provinsens effekter komma att gå åt öster eller vester, och denna gränslinie är oberoende af de båda nu omtvistade sträckningarne. Hvad som i detta hänseende kan falla utom Göteborgs handelsområde skall rikligt uppvägas af den större produktionen och det böjda industriella lif, som skall inträda i denna föratagsamma provins, derigenom att dess effekter kunna på skiljda vägar nå hafvet och vinna en bättre afsättning. Staden och Länet. Docenten Dietrichsons föreläsning sistlidne Lördags afton hade till framstående moment konstnärslifvet i Florenz under Lorenzo di Medici. Här framträdde bil derna af de många framstående konstnärer. som pjölo Lorenzos beskydd och arbetade i hans trädgård, såsom målarne Andrea del Ca