2 W—2 — — 1,556,656 insättare. H.do sparsamheten varit lika stor som den var i Schweiz redan 1862 (ett för sparbankerna osordelaktigt år), sså skulle depositionerna stigit till 1,560 millioner; hade den varit lika allmän, skulle insättarnes antal uppgått till nära fyra och en half million. Äanu fördelaktigare framstår Schweiz i jemförelso med Frankrike. Den 1 Janunari 1863 funnos i detta land 478 sparpanker med 318 filialkontor, uti hvilka 1,379,180 deponenter hade insott 424,209,662 fr. Under med de Schweiziska likartade förhållanden skulle depositionerna stigit till nära fem gånger så mycket, d. v. s., till 1,950 millioner fr. och insättarnes antal till nära fem millioner. Ofvanstående siffror visa tydligt nog till hvilken höjd det materiela välståndet stigit i Schweiz; de förklara derjemte äfven i någon mån huru det varit möjligt att så högt uppdrifva landets produktiva krafter. Den lätthet att förskaffa sig allt hvad till lisvets uppohälle nödigt är, hvilken följer af den framstående ståndpunkt industrien uppnått, har i väsendtlig mån bidragit att möjliggöra det ärliga hopsparandet af ett betydligt kapital, och den öfverallt i Schweiz utveckiade sparsamhetsandan har å sin sida verkat att det blifvit utförbart att bringa industrien till hvad den är. Da schweiziska sparbankernas resultater bekräfta på ett slående sätt sanningen at ordspråket: ,af många bäckar små blir en stor å. Genom den vidt utgrenade verksamheten af do skilda kassorna hopsamlas tusentals små summor, hvilka annorstädes skulle legat ofruktbara eller bortslösats till onödiga utgifter, men hvilka här bilda en fond af närs 140 millioner fr. (då reservkapitalet medräkaas), som åter utlånas och göres fruktbar, hvarvid till det industriela arbetets disposition ställes ett kapital, hvilket detta eljest skullo fått undvara. Att granska hela den väl organiserade mekanism, genom hvilken detta åvägabringas, är ganska intressant. Jemför man tillståndet i Schweiz med det i det närliggando Frankrike, inser man att det vida större välståndet i det förstnämnda landet gjort det lättare att der allmänt verko älla insättningar uti sparbankerna, men man fioner derjemto att Jångt flera sammor skulle strömmat till dessa äfven i kejsaredömet, derest icke okunnigheten hos landtbefolkningen der vore så stor, derest man mera hade fått vänja sig vid att lita på sina egna krafter i stället för att vänta på ankomsten af det masna styrelseätgörelserna kanna bringa att nedregna, och derest det icke rådde ena känsla af ovisshet rörande Frankrikes kommande öden, hvilken är föga egaad att stärka sparsamhetsandan, då den bringar mången att tänkande ,språs noas le dlngo endast hängifva sig åt njutandet af ögonblickets fördelar. I Schweiz hafva förhållandena fått en mera stabil natur; ingen bringas att glömma det framtiden äfven medför bobof hvilka måsto tillfredsställas, derföre att han förutser en katastrof, som kan kullkasta de bäst uppgjorda planer; schweizaren har ej heller nödgats se företagsamheten förlamas genom ett administrativt förmynderskap, derföre arbetar han med lust och ifver för att grundlägga eller stadlästa sitt ekonomiska oberoende. Allt detta gör icko allenast att välståndet, och på samma gång möjligheten att göra besparingar, hastigaro tilltar i Schwoiz, utan äfven att den mindre bildade der har ett helt annat föredöme att efterfolja än i Frankriko. I huro väsendtlig mån sparbankernas framgårg beror af den i ett land rådande allmänandan och af de individuella ansträngningar denna framkallar, framgår ganska tydligt af den echweiziska statistiken. De 230 i Schweiz befiotliga sparanstalterna hafva icke tillkommit genom någon skild leg, hvilken gifvit sparsamheten en för bela landet likformig, officiel organisation, de hafva gjort det tillfölje deraf att man såsom rigtig erkänt satsen ,laisser faire, laisser passer. Då denna i de flesta offontliga förhållanden blifvit tillämpad, har ingen brist förefonnits på personer, som egt tiliräcklig insigt och tillräcklig kraft för att på skilda orter förmå menniskorna att inrätta sparkassor, och för att upplysa dem om fördelarne af att åt desamma anförtro sina umbärliga penningar. Man har sålanda fått sparbaker utan att derLLLLMLAAAAA I dan win fånigsa hrar har Amt dan 2—