Bref om Schweiziska förhällandea. (Till Helsingfors Dagblad.) III. I mitt förra bref sökte jag, medelst några notiser om den schweiziska handeln jomförd med andra länders, visa huru långt den industriela verksamheten blifvit uppdrisven hos det fåtaliga schweiziska folket. För att åskådliggöra detts, kan man ännu åberopa andra siftror, hvilka på ett lika lysande sätt bära vittnesbörd om hvad bildning, företagsamhet, flit och sparsamhet uti ett fritt land kurna åstadkomma. Man behöfver för att bekomma dessa endast genomgå de statistiska uppgifterna om sparbankernas ställning. De sålanda erbållna siffrorna äro tillochmed uanu mera talande. Da förut meddelade visa blott att en produktiv verksamhet egt rum, de kunna icke med säkerhet upplysa om frukterna deraf i vidsträcktare mening tillfallit nationen ellor om de endast kommit några få lyckliga, af särskilta omständigheter gynnade individer tillgodo; do sednast omnämnda bevisa deremot att det i Schweiz följda systemet verkligen höjt det allmänna välståndet och att dess verkningar äfven för massan af befolkningen varit välgörande. Vid slutet af år 1862 fannos uti Schweiz 230 sparbanker, uti hvilka 353,855 insättare hade deponerat en samma af 131,542,639 francs och hvilka derjemte egde en reserefond af 6,402,994 fr. Således utgjorde de insatta medlen något mer än 52 fr. för hvarje innevånare, och insättarnes antal nära en sjundedel af hela befolkningens. Deponenternas tillgodohafvande steg i medeltal til 372 fr. Jemsör man dessa fakta med de, hvilka andra länder i detta afseende hafva att förete, så fioner man att Schweiz på grund af desamma måste erhålla ott ännu högre ram bland de europeiska staterna än det, som det intager tilliölje af sin vidsträckta handel och sin storartade industri. Det visar sig att i intet land i Earopa den stora mängden så arbetar på att genom hopsamlandet af ett eget kapital trygga sitt oberoende. Uti England har styrelsen gjort mycket för att befrämja sparsamheten, staten garanterar återbetalandet af de medel, som blifvit inlemnade till sparkassorna, och nästan alla postkontor fungera såsom sådana; detta oaktadt är insättningarnes belopp porportionsvis mindre än i Schweiz. Den 20 November 1863 funnos uti Storbrittaniens sparbanker deponerade 1, 070 millioner francs af