och undersökte här de ne srasade stenarne, böjde der en buske åt sidan, likasom för att skaffa sig visshet om hararnes och kaninernas favoritvägar. Så naturligt hans beteende än föreföll så lugnade det mig icke, jag förutsatte det värsta, och då han slutligen hade försvnnnit ur min synkrets, började jag genast sammanpacka mina få effekter för att fortsätta min flykt redan samma natt. VIII. Afskedet. Först i skymningen äterkom Auton. Do intryck han erfarit af begrafningen hade åter blifvit utplånade genom oron för min säkerhet. Jeg insåg tydligt af hans förvirrade borättelser att de, hvilka jag måste betrakta som mina fiender, voro öfvertygade om att jag höll mig dold i grannskapet. Deras misstanke hade blifvit styrkt genom det barska sätt hvarpå min förmyndare hade visat bort dem från Johannas lik samt till och med, ehuru förgäfves, motsatt sig en katholsk likbegängelse. Hvarför de ännu förföljde mig, vare sig af hämd, eller emedan de fruktade att jag, en gång i säkerhet, skalle offentliggöra deras skändliga handlingssätt, kunde jag icke utgrunda; men i alla fall uppbjödo de alla sina krafter för att åter antvarda mig i myndigheternas händer för att, som jag förmodade, nedtysta min röst mellan fängelsemurarne. Till och med öfverstelöjtnanten visste att jag icke blott befann mig i närheten utan äfven sväfvade i den största fara, emedan man nu kände min förklädnad i dess minsta