År 1864: 2 mekaniska bomullsspinnerier med 113 arbetare. Här möter alltså en förminskning af närai 300 arbetare på denna ,,skyddade närings område, oberoende ar Jrihandeln och franska traktaten, men beroende af bomullskrisen i Amerika, hvilken alltså, enligt insändaren, ytterligare riktat fabrikanterna, men gjort 300 arbetare brödlöse. Denna eventualitet har ,skyddet ej förmått förhindra. Vidare: 1855: 8 väfnadsfabriker, med 441 arbetare, 1864: 7 dito med 259 dito. Här möter alltså, af samma anledning, d. v. 8. oberoende af frihandeln, nära 200 brödlöse arbetare. Vidare: 1855: 3 strumpfabriker med 135 arbetare. 1864: 2 dito med 43 dito Alltså ett minskadt antal arbetare af 92; utaf samma anledning. Vidare: 1855: 20 tobaksfabriker med 485 arbetare. 1864: 20 dito med 406 dito. Alltså en nedsatt arbetarepersonal af 79, likaledes oberoende af frihandeln. Vidaro: 1855: 2 trävaruförädlings fabriker med 69 arbetare. 1864: ingen sådan fabrik. Här äro alltså 69arbetare brödlöse — menar ins:n. Så är dock ej förhållandet, men dessa fabriker kallas nu , mekaniska snickareverkstäder och sysselsätta såsom sådana sannolikt flera arbetare än 1865, men de synas ej i denna förteckring. Här ba vi nu c:a 750 af de 800 ,,brödlösa, hvilka ej hafva med frihandeln, alldraminst med den franska traktaten, att skaffa. I öfrigt finna vi en minskning i arbetarepersonalen mellan de nämnda åren: i färgerierna från 29 till 21, i hattfabrikerna från 16 till 9, i kakelfabriken från 36 till 34, i kattuntryckerierna från 16 till 2, i ett kemiskt blekeri från 15 till 1, i korkfabriker fråa 15 till 2, i lackfabriker (som synas blifvit nedlagda) från 11 till 0, i paraplyfabriker från 6 till 0, i repslagerier från 51 till 39, i segelduksfabriker från 33 ti 0, i spegelfabriker från 17 till 11, i tapetfabriker från 66 till 58, i urfabriker från 21 till 12, m. m. Vi öfverlemna åt den ärade insändaren att bedöma i hvad mån de 140 arbetare, hvarmed dessa tillverkningar nedgått, varit beroende af frihandeln; för oss är det klart, att detta är alldeles icke förhållandet, utan att saken beror dels derpå (t. ex. segelduksfabrikationen) att bomullskrisen äfven här verkat, dels derpå att mekaniska bjelpmedel blifvit använda i högre grad än förr, dels ock derpå att vissa fabriksanläggningar, såsom t. ex. korktillverkningen, m. fl. öfvergått till handtverk på de särskilda fabriksarbetarnes händer. En vigtig omständighet lärer väl, under alla förhållanden, vara att tillverkningsvärdet i dess helhet stigit från 1,498,000 rår år 1850 till 2,515,000 1855 och till 3,702,000 rdr år 1864. Och att detta värde ej berott, såsom ins:n antagit, på de varor, som varit beroende af de höga bomullspriserna, framgår deraf, att när 1855 de mekaniska bomullspinnerierna tillverkat för 1,107,000 rdr, så nedgick detta värde (trots prisstegringen) till 309,000 rdr, hvaremot visserligen väfveriernas tillverkningsvärde stigit från 172,009 rdr till 508,000 rdr. Den högsta stegringen faller på tobaksfabrikernas lott, då dess tillverkningsvärde stigit från 479,000 rdr till 1,244,000 rår, samt derefter på järgerierna från 10,000 rår till 29,000; garfverierna från 6,000 till 51,000 (våra största fabriker ligga, såsom bekant, utom stadens område); kokeljabriken från 6,000 rdr till 29,000; repslagerierna från 60,000 rår till 110,000 rdr; tapetfabrikerna från 31,000 rdr till 73,000; o. 8. v., hvartill kommit en tvålfabrik med tillverkning af 125,000 rdr, som icke fanns 1855. Det anförda torde vara nog att visa hurusom insändaren från Göteborg, då han talat om de 800 arbetare, som blifvit i denna stad brödlösa, till följd af frihandeln, huggit, som man säger, i vädret, hvaremot den konklusionen af de framlagda uppgifterna ligger nära till hands, att det är ganska farligt att, genom det ,skydd, som ligger i högre tullsatser, framkalla näringar baserade på främmande råämnen, hvilka, när dessa råämnen svika, blottställa de skaror af arbetare, som blifvit dragna dit fråa sundare och naturligare näringsgrenar. Ty detta och ingenting annat är grunden dertill att åtminstone 600 arbetare af de 800, som insändaren upptagit, blifvit ,,brödlösa och hänvisade till den ,naturliga näring, som ins:n hånfullt finner ligga uti tiggeriet. Härmed förfalla också ins:ns öfriga räsonnemanger, hvilka vi derföre icke bry oss om att närmare pröfva. Det torde ej vara för mycket begärdt att Dagligt Allehanda må återgifva åtminstone det rent faktiska af våra här meddelade upplysningar. Staden och Länet. Operan, Vid gårdagens representation af Flotows , Martha,, innehades Plumketts A 1. Dade IIWMalhla omm dariarmta fra