Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1866, sida 2

älas, som mot öfvertribunalets utslag for-j1i ulera och antaga resolutioner, delvis af säan art, att äfven de frimodigare preussiska ) dningarne icke kunna återgifva deras orda-! delse. Sådane möten hafva redan hållits iJ! anzig, Duisburg, Elbing, Thorn och Kempen i ch bevistades talrikt äfven af valmän frän ndtdistrikten. Till justitierådet v. Ammon, si en omtvistade paragrafens författare, som i n nyligen offentliggjord skrifvelse visade, att fvertribunalets utslag står i ren motsats till aragrafens syfte, hafva tacksägelseskrifvelser tfärdats från en mängd valkretsar och kom-. wuner. ÖSTERRIKE. Ungerska underhusets adress-utkast är nu fstentliggjordt, sådant det upplästes i underusets möte den 8 dennes. Uppläsningen äckte en hel tinma, och adressen är trolien den längsta, som en folkrepresentation ågonsin ställt till en suverän. Till tonen r adressen alltigenom försonlig och förtrondefull; i sak afprutar den icke en hårsmån å de fordringar, som ungerska riksdagen ppstälde år 1861. Den tackar konungen kejsaren, som är konung af Ungern), att an valt Pragmatiska Sanktionen såsom ersänd gemensam rättsgrund till utgångspunkt ör underhandlingen, samt erkänt, att nämnda zrundlag stadfäster Ungerns statsrättsliga och udministrativa sjelfständighet. Vi erkänna, eter det i adressen, att förhållanden existera som Ungern har gemensamma med do andra inder Eders Maj:ts spira stående länder, och vi skola estersträfva att befästa dessa förhålanden så, att de utan fara för vår konstituionella sjelfständighet och vårt lagliga oberoende skola motsvara sitt ändamål. Ers Maj:ts visa beslut att vilja regera alla edra länder och provinser på konstitutionelt sätt länder oss till renaste fröjd, ty vi betrakts alla Ers Maj:ts länders konstitutionella frihet såsom en välsignelse för dem sjelfva och såsom ett stöd för vår egen frihet. Vi vilja fördenskull träda i förbindelse med dessa länder, såsom en sjelfständig fri nation förbinder sig med andra fria nationer. — Ers Maj:t har till oss öfversändt diplomet af den 20 Oktober 1860 och patentet af den 26 Febr. 1861 och uppmanat oss i en tillmötesgående försonlighets anda rådslå öfver dem och, om de ej kanna antagas, uppgöra ett modifikationsförslag, som kan bringas i samklang med hela monarkiens lifsvilkor. Oktoberdiplomet är för Ers Maj:is öfriga folk ett vigtigt dokument, emedan de i detsamma garanteras en konstitutionel regering. Vår författning deremot, på hvilken både vår egen frihet och den kungliga maktens rättigheter grunda sig, är lika gammal som vårt rike. Oktoberdiplomet ville visserligen upphäfva denna författning; men nu då detta diplom ej längre påtvingas oss, utan öfverlemnas oss för att deröfver rådgöra och besluta, vilja vi förtiga dess tillkomstsätt, men måste förklara, att vi genom att antaga normerna och grundsatserna i detta diplom icke vilja påbörda oss att hafva förintat vår författning och författningsenliga sjelsständighet. — Hvad angår patentet af d. 26 Febr. 1861 förklarar adressen, att dotta innebär en uppenbar kränkning af Ungerns fundamentel-rätt och redogör noga för alla de speciella momenter af sjelfständighet, som detsamma äsyltat att beröfva Ungern, men som Ungern aldrig skall läta afhändiga sig. Enär således hvarken Oktoberdiplomet eller Februaripatentet kan bringas i öfverensstämmelse med Ungerns lifsvilkor, förklarar adressen, att riksdagen i stället skall framlägga modifikationsförslager, syftande att förena Ungerns fullkomliga sjeliständighet med helstatsmonarkiens lifsvilkor. För detta ändamål lofvar adressen, att några ändringer skola företagas i 1848 års lagar. ITALIEN. Den kår, som de katholska makterna ämna skaffa tillsammans åt päfver, skulle komma att kallas romerska legionen. Do frans: män, hvilka komma att ingå i denna Icgioa skullo förbinda sig till fyra års tjenstgöring der, och deras aflör ing skulle ätminstone blifva lika stor som aflöningen i franske armeten. De franska officerare, som inginge i den romerska legionen, föreslås att qvorstå i franska armen samt att der bibehålla sir tar. Då både ,Patrie och ,,Franci sam tidigt och med mycken säkerhet omtala der nplan för bildandet af nämnde legion, så må ste man fästa ett visst afseende dervid huru orimligt ryktet derom synes, hels med betraktande af bestämmelserna i Sep temberkonventionen. FRANKRIKE. AIAAA 2 har Ufgvgan danna afne Nn