Article Image
ringen betraktar såsom en kränkning a! för draget i Gastein, att Österrike tillåter d mot Preussen fiendtliga agitationerna i Hol stein; få dessa agitationer fortfara, hota grefve Bismarck Österrike med att anse för draget i Gastein såsom upphäfdt, hvarefte Preussen åter vill begagna sig af sin rät att i gemenskap med Österriko ockuperi Holstein. Denna redogörelse för den preus siska hotelsenotens innehåll öfverensstämme mod hvad don i dag anlända Kölnische Zei tung för den 10 dennes vet att om samm: dokument berätta. Kölnischo Zeitung anse förhållandet mellan Preussen och Österrik nu vara lika betänkligt som före fördraget Gastein, då man hvarje ögonblick fruktad att de beggo makterna skulle draga svärde mot hvarandra, och tidningen tror sig veta att om Österrike låter den holsteinska stän derförsamlingen, som är mut Preussen yt terst fiendtligt sinnad, sammanträda, skal Preussen betrakta detta som en krigsförkla ring och genast låta sina trupper inrycka Holstein. I Holstein ger sig den mot Preussen fi endtliga folkandan luft i nya demonstratio ner. Folket sordrar ständernas inkallande och frän Kiel skrifves, att general Gablensåtillvida gått denna önskan i någon mår till mötes, som han inkallat tio ansedds deputerade, för att med dem rådgöra, sär deles om budgeten. 152 borgare i Eckern förde hafva tillkännagifvit, att do ansluta sig till adressen om ständernas inkallande. Wienertidningarne, äfven de officiösa, föra det häftigaste språk mot Preussen. Do för klara, att Preussens farligaste fiende i hertigdömena är Preussen sjolit, ty hvilken befolkning vill införlifvas i ett land, hvars regering synes göra sig ett nöje af att håna sitt eget folks rättskänsla, kränka dess represententer, visa mannamån mot olika klasser, korrumpera domstolarne och trampa alla lagar under fötterna? Timos korrespondent i Pesth skrifver, att det Bismarckska Preussen är i Ungern så föraktadt och hatadt, att om Österrike förklarade Preussen krig, skulle ungerska folket med jabel åtaga sig krigets bördor. Beträffando österrikiska regeringens ställning till ungerska landtdagen, tcor Kölnische Zeitung, att kejsaren ej skall ingå på de i landtdagens adress uppställda fordringarne och således hela försoningsverket stranda; men privatberättelser från Wien och bref från Pesth meddela, att några af ministrarne, bland hvilka äfven den gammal-konservative helstatsmannen Esterhazy, råda kejsaren till vidsträckta eftergifter. Vid det med redaktör Msy, på begäran af kretsrätten i Perleberg, i Altona anställda förhör, protesterade May emot den preussiska domstolens behörighet och vägrade inlåta sig i svaromål. Eno för sin råhet beryktad godsegare i Holstein, Hecren Muggesfelde, har för upprepade gånger föröfvadt våld emot personer på hans gods dömts till 3 års tukthus. Hans hustru har för våldsamheter emot en polisbetjent m. m. dömts till 6 gånger 5 dagars vatten och bröd. Doet värda parct har imellertid vädjat till högre rätt. ITALIEN. Officiella tidaingen i Florens innehåller: ,Ministerpresidenten har den 5 d:s aflåtit en depesch till Madrid, i hvilken han kraftigt protesterar mot vissa uttryck i Sparäens röda bok angående Italien. Romerska regeringen har legat i underhandling med bankirhuset Erlanger om ett nytt lån. En korrespondent till Augsb. allg. Zeit. skrifvor härom: , Datta lån har icke beviljats, emedan den borgen, som nämnde hus önskat af fransko kejsaren, icke kunnat åstadkommas. Samme korrespondent borättar ati påfven vägrat antaga franske kejsarens anbud om rekrytsring af påfliga armåen ur främlingslegionen i Algier. — En annan korrespondent skriver från Rom: ,,Karnavalens officiella öppnande af senaten lockade tasentals menniskor till Corso; både romare och utländningar af alla stånd deltogo i högtidligheten. Ett manifest från romerska nationalkomiten uppmanade till deltogande i karnavalen, uttryckande , att sorgens tid voro öfver och att man stode vid början af en ny period, då lyckligare politiska förhällanden, med Septemberfördragets trädande i verket, skola taga sin början. STORBRITTANIEN. Exguvernören Eyre på Jamaika skall hafva lifsfarligt insjuknat. Bland lagförslag, som väntas i parlamentet, är ett af Hardcastle om afskaftande af kyrkskatten (som äfven dissenters få betala till statskyrkan), samt af Cochrane om uppsägning af det år 1860 slutna fördrag, som tillåter franska regeringen att värfva och utskeppa indiska arbetare till ön Råunion. Från London skrifves: Inom ryska gesandtskapen här och i Paris horrskar en viss bestörtning, emedan franska regeringen vägrar att till engelska polisen utlemna rågra förfalskare af ryska banknoter, hvilka länge bedrifvit sitt ofog i England, innan de öfverflyttade till Frankrike. Såsom lagen fordrar, hade engelska polisen samlat alla nödiga bevis mot förfalskarne och gerom lord Cowley framlagt dem för franske utrikesministern. Denne vägrar likväl deras utlemnande, emedan de äro franska urdersäter, på hvilka utlovereringsfördraget (som först nästa Juni upphör att vara giltigt) ej eger giltighet. I fördraget står visserligen stt läsa ,any person, ,toute personne, men hr Drouyn påstår, att detta ,,toute personne ej kan hafva afseende på fransmän. FRANKRIKE. Diskussionen i senaten argående svarsadressen tor sin börian den 9 dennes. Mar

13 februari 1866, sida 3

Thumbnail