RIKSDAGEN. öfrerläggaingarne om franska traktaten. Vi lemna derom, efter Aftonbladet af sistl. redag, följande sammanfattade redogörelse: Fastän franska traktaten blifvit af tro stånd odkänd, fortfor debatten på riddarbuset i går Thorsdags) afton med icke mindre utförlighet n förut. Hos en del talare började deremte uppenbara sig denna samma lidelsefalis etta, som mot slutet af förbandlingarse m representationsreformen bemäktigade sig alarno på den sido, som började känna i uften, att deras sak var förlorad. Grefve Ienning Hamiltons ryktbara bild, i hvilken I ustitiestatsministorn kort och godt betecknades såsom ,mordbrännare, fann sin nvarighet i baron Klinckowströms dystra tosla, lor fiaansministern framställdes gående obecymrad fram öfver grusade fabriker, störtade? särinqar och spillror af Sverges grundlagar. Vi skulle mycket misstaga oss, om icko baron k inckowatroms toktlöshet skall visa sig szagna hans motståndare lika mycket som tesve Hamilton gagnade sina motståndare, då han lät den politiska bitterheten öfverväldiea let diplomatiska lugaet och föll ned från sin roll af den fine, eleganto debattören tul den konsiderationslöse demagogens lidelsefulla språk. Baron Klinckowström gjorde i går äfver en annan god tjenst åt traktatens anhänguro. IIan sramlade en beräkning, grandad på 1864 års importqvantiteter och utvisande skilnaden i samman af de tullaf gifter, som komma att för samras qvantitet varor erläggas under hvarjo af de 12 år, för hvilka den franska traktaten till eu början är afsluten, och samman af de afgifter gom skulle ha erlagts, om 1863 års tulltaxa fortfarande förblifvit gällande. Vi hysa icko alltför stort förtroendo till baron Klinckowström såsom räknemästare, men vi vilja här utan vidaro pröfnivg taga hans siffror för goda. Man skell troligen häpna då man erfor, att skilnaden i tullafgifter enligt den gamla och rya taxan gör för dessa 12 år, och för samma imporiqvantitet som år 1864, i det allra närmaste hugofem och en half millioner rdr! Och i sam333m3mnnnnnn: ES ESS ER —