— — detsamma, och deri se vi en bild af hvad det skulle bliva, om förslaget antages. Ett skäl till mot detsammas bifallande är, att qvinnan är i behof af anslutning till och beroende af mannen. Hon är ej högre än han, men ej heller lägre, utan lika med honom, men hon är honom underordnad enligt sjelfva religionens bud. Häraf vore klart, att han ej kunde gilla, att bon skulle aflägga maturitetsexamen och bekläda offentliga anställningar. Deremot trodde han, att hon skulle kunna användas i underordnade befattningar vid postoch telegrafverken, der hon ej behöfde arbeta gemensamt med män, äfvensom vid jernvägarne, om så kunde arrangeras, att flera qvinnor arbetade i gemenskap, så att det ej blefve något anstötligt, vidare till barnalärarinna, och sedan kommer medicinen. Innan han hörde prof. Huss anförande, trodde han, att det vore skäl, att en särskild medicinsk bildningslinie öppnades för henne, så att hon kunde utöfva medicinsk verksamhet i en underordnad omfattning. Han förstode väl icke att bedöma detta, men han förestälde sig ännu, att de medicinska studierna kunde ordnas i en inskränktare omfattning, så att de ej behöfde börjas så tidigt och medan det änvu vore för bittida att bestämma hennes verksamhet. Om så vore, skulle det motsvara hans varmaste önskan, ty det skulle uppfylla ett behof både för de qvinnor, som behöfde förvärf, och för dem, som behöfde läkare, och den medicinskt bildade qvionan skulle ofta blifva en nyttig mellanlänk mellan den sjuka qvinnan och den högre läkaren. Deremot ogillade ban prof. Ribbings förslag att qvinna skulle få bli fullständigt praktiserande läkare. På grund af hvad han sålunda anfört yrkade han återremiss och hoppades, att utskottet måtte gifva frågan en utveckling, som vore i mensklighetens och qvinnans interesse, men ej förrycka hennes verksamhet genom att gå för långt. Grefve von Rosen, F. C. En sak vore att taga examina, en annan att erhålla tjenstebefattning; till det förra ansåge han qvinna ega rätt, till det senare ej, men han ansåge ändå att hon kan göra sina förvärfvade kunskaper fruktbärande. Skillnaden mellan utskottets och hr Huss förslag vore ej så stor. Utskottet vill lemna saken åt regeringen, hr Huss deremot vill att ständerna skola utstaka gränsen för hennes verksamhet. För sin del trodde han, att man lugnt kunde lemna detta åt regeringen. Hr Huss hade sagt, att man först borde inrätta undervisningsverk för qvinnan, men tal. trodde för sin del att, sedan K. M:t yttrat sig, riksdagen ej derför afsagt sig sin rätt att bestämma huru långt man borde gå. Ej heller hade utskottet tänkt att rycka qvinnan från sin verksamhet såsom mor och maka, ty utskottet hade blott afsett de ogifta qvinnorna. Då det gjorde sk detsamma, om K. M:t eller ständerna utstakade gränsen, hade han ej något emot hr Huss förslag. Grefve Bförnstjerna, C. M. Det vore sannt hvad hr von Kramer sagt, att första gången en stor fråga väckes, synes den mången såsom löjslig, men vär den en gång segrat, får man tvärtsom höra att de bästa argumenten varit på den segrande sakens sida. Det vill synas som om en stor del talare missförstått utskottet. Icke bade ekonomiutskottet trott att det blifvit förvandladt till ett konstitutionsutskott, som hade satt ändra grundlagen, ty i denna står ju att K. j M:t till alla tjenster endast kan utnämna inI födde svenske män. I och med detsamma förfaller ju ock frib. Cederströms tal om qvinnan på domaresätet eller på hästryggen såsom provincial-eller regementslakare, ty till dessa tjendeter erfordras kunglig fullmakt. Då hon såloi kan få sådana tjenster, hade utskottet ) fter hvilka tjenster qvinna kan telegrafen, jarnvägarne, lIckat? lla de att dev. jlig derför in orden. , hvartill qvinna kan pro.. verkligen som om utskottet velac i gu Gr nan på tjenstemannabanan, i stället för ati blott tillåta det. Utskottet föreslår ju blott att, om någon qvinna skulle vilja taga studentexamen, hon måtte få det, och detta tyckes väl vara billigt. Tal. ville nu vända sig mot hr Huss. Sist hade denne fört protektionismens talan mot danska läkare, och nu för han den mot qvinnan. Herr Huss gick dervid ut ända från skapelsehistorien och den heliga skrift. och om man plott läser dennas historiska del, så finner man Tväl att qvinnan kunde köpas och att hon gick i arf från bror till bror, men om man läser dess senare del, så står der väl, att hon skall vara mannen undergifven, men ej att hon ej har rätt satt förvärfva sig sitt uppehälle eller att hon skall sntaga en underordnad ställning. Hr Huss hade äfven åberopat djurverldens exempel. Tal. visste väl att de olika könen bland djuren skilde sig genom olika färg, men ej visste han någon naiurlag, som hindrade t. ex. lejoninnan att verkI ställa samma förrättningar som lejonet. Ur Huss . hade vidare anfört, att större kroppsstyrka skulle vara ett vilkor för större andlig utveckling, men om detta vore sannt, så skulle jätten ovilÅkorligen vara ett snille. De husmoderliga pligterna, säger hr Huss, böra gå framför allt, men huru skola dessa 250,000, som ej hafva något hushåll, kunna egna sig åt dem? Om dessutom tl qvinnan genom sin anställning i tjenst skulle -i kunna bidraga till husets underhäll, så vore det väl ej så illa. Pligten som maka och mor ligger dessutom så djupt inskrifven i qvinnans :hjerta, att utskottet tänkt, att när hon en gång d 4 blefve det, skulle hon ej så mycket befatta sig med tjenstgöring. Det skulle vara omöjligt för henne att taga filosofiska graden, säger man. Rs AA ! tyngd, som lagt sig öfver mitt bröst, då du lraatada din vad 8 raarlen mräftda mad din