Om så ock skulle vara, hvarför dock icke läta henne försöka sig? Sedan hr Huss så strängt. granskat utskottets förslag, så faller dock hans eget ganska nära tillsammans dermed. Talaren kunde derför ej förstå hvarför herr Huss sätter sig så mycket deremot. Hr Huss hada motsatt sig den gemensamma medicinska undervisningen såsom omoralisk, men tal. visste icke att utskottet sagt att qvinna gemensamt med unga läkare skulle deltaga i den anatomiska undervisningen. Man hade sagt att qvinnans ställning i norden är bättre än i andra länder, och tal. vore stolt deröfver, men ännu stoltare skulle han blifva, om hon fick litet mer. Herr Huss hade sagt, att man först borde upprätta skolor för henne och sedan gifva henne rättigheter. I sådant fall fruktade tal. att ingen qvinna skulle besöka dessa skolor, ty först skall man väl hafva ett mål, innan man sträfvar derefter. Då det redan finnes ett seminarium för fruntimmer och förslag är väckt om upprättandet af ett till, så finnas redan de förberedande skolorna, och då såge han ingen svårighet för qvinnan att sedan bevista de akademiska föreläsningarna. Det går ju redan nu an för damerna att bevista sådana, och han hoppades att man skall kunna ställa så till, att damerna ej behöfva sammanträffa med herrarne, der det ej är lämpligt. Våra riksdagars sista ekonomiutskott har i sitt förslag gifvit ett vackert testamente och han hoppades att ständerna äfven skulle underskrifva detta testamente. Han yrkade derför bifall till utskottets förslag. Hr Liljenstolpe tackade hrr v. Koch och Huss för de lyckliga stunder, som de genom sina anföranden beredt honom, samt instämde i hr von Kochs förslag. Hr Fåhrdus, E. F., förenade sig deremot med hr. Huss. — Frih. Hamilton, H., instämde hufvadsakligen med hr Huss. Hr Dalman hade i sitt yttrande på förmiddagen icke framställt något förslag till beslut, men ville nu tillkännagifva att han förenade sig med herr Huss. Grefve Björnstjerna hade yttrat att frågan bär vore om tillämpning af en stor sanning. Detta vore likväl hvarken erkändt eller bevisadt. Tal:n trodde tvertom att den princip, hvarifrån utskottets betänkande utgick, vore en samhällsstörande osanning. Frågan vore icke här om att undantagsvis åt qvinnan inrymma rättigheten att utöfva en eller annan offentlig befattning i statens tjenst. Detta vore temligen likgiltigt, men att uppställa såsom regel att qvinnans uppgift inom samhället vore eller borde vara den att konkurrera med mannen i offentliga värf, vore i tal:s tanke ett steg till samhällets upplösning. Det vore för den skull vida mindre utskottets tillstyrkande tal. klandrade. Detta vore i allt fall så sväfvande, att det betydde stort ingenting. Men det vore mot utskottets motivering, eller de grundsatser utskottet uttalat, tal. opponerade sig; ty vi borde noga akta oss att icke träda i fotspåren efter de gamla Egyptierna, hvilket en talare på förmiddagen framställt såsom en föresyn. Hr Huss förslag deremot gick en medelväg, som påkallades af nuvarande förhållanden, icke med hänsyn att förändra qvinnans ställning i samhället, hvilket utskottet äsyftade, utan att bereda det icke obetydliga antalet ogifta qvinnor medel till utkomst. Sådant vore både rätt och billigt. Talaren erinrade äfven att frågan i sjelfva verket angick endast de s. k. bättre klassernas qvinnor, ty inom bondeoch de arbetande klasserna existerade redan en tillbörlig jemnlikhet mellan qvinnor och männer, sedan qvinnan erhållit rättighet att vid viss ålder råda öfver sig och gods sitt, något som talaren motionerat vid flera riksdagar, innan detta önskvärda mål vanns, och sedan en allmän näringsfrihet blifvit jemväl för qvinnan medgifven. Erfarenheten visade likväl, att inom dessa klasser de yttre göromålen i allmänhet vore öfverlemnade åt männen och de inre bestyren åt qvinnorna. Ur denna synprakt förundrade det tal. icke att bondeståndet ifallit betänkandet. Deremot ville han upplysa att borgareståndet ännu icke afgjordt detsamma, utan uppskjutet beslutet härom till nästa plenum. Herr Huss, M., öfverlemnade till ståndet att afgöra hvilkendera hade rätt antingen tal. eller grefve Björnstjerna i sitt försök till vederläggning af tal:s yttranden. Yrkade fortfarande bifall till sitt förslag. Frih. Akerhjelm, J. G. N. S., kunde ej instämma hvarken i utskottets elier prof. Ribbings förslag. Skälet dertill vore, att qvinnan alitifrån skapelsens början fått sig sin plats anvisad, och att denna naturliga plats är såsom maka och mor. Han ville ej lävgre uppehålla ståndet, utan endast fästa uppmärksamheten på, att, då ett stånd afslagit och ett bitallit utskottets förslag, det vore bäst att afslå detsamma, emedan man eljest möjligen kunde få votering derom i förstärkt ekonomiutskott. Yrkade derför afslag. Grefve Posse, K., instämde med herr von Koch. Herr Liljenstolpe, A. F., förenade sig med herr Huss. Vid derefter anställd votering om hvilketdera som skulle blifva kontraproposition, antingen afslag å utskottets förslag eller bifall till detsamma med det första af herr von Koch alternativt föreslagna tillägg, antogs det förra elternativet till kontraproposition med 121 röster mot 34. Vid sjelfva hufvudvoteringen mellan den antagna kontrapropositionen och herr Huss förslag antogs det sednare med 87 röster mot 63. Grefve Ehrensvärd, A., understödd af herrar Dalman, W. F. och von Kramer, A. R., föreslog att de öfriga stånden måtte inbjudas att i det nu fattade beslutet sig förena. Förslaget begärdes på bordet. UTRIKES.