Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1866, sida 3

tionon har förevitat honom att hans uppsats innefattat insinuetioner emot lazaretts-d tionen. Detta försäkrar dock ins. icke 1 varit förhållendst, utan skola ,,kans anmärk ningar endast utgjort någsa enkla tankar framkallade af red:s artikel i ämnet. Med anledning dera! i i Bohusläns Tidaiug E . att för jernvägens behof i vinter hemta ett par tusen kubikfamnar fyllning från Kapellbackarno, frågar ing. hvad rätt staden har att afyttra eller kanske bortskänka deara massa fyllning samt srarastallor i samman hang dermed den önskan, att red. at nämnds tidning måtte förskaska sig del sf och oskontlisgöra donationshandlingen rörande besagde lägenbet. Sjolfva stridsfrågan har emellertid för ett par månader sedan blifvit afejord, i det redan den 13 Nov. plets blifvit utsedd och bestämd för det nya lozarettot. Ins. anser, att ett olyckligare val af plats icke gor kunde ske, frikallar emellertid landshöfdingen, såsom främling och obekant med törhållandena på stället, samt arkitekten Gegerfelt, som blott hade att bedoma platsens lämplighet som byggnadstomt, från all skald i hvad som skett, men kostar deremot heia ansvaret på do öfrige ledamöterna i komion. Han hoppas emellertid det ännu vara måligt stt vinna ändring i hvad som skott, om det kan visas att den valda plutsen är den mest olämpliga af alla. De skäl han bjuder för detta påstående anföras här nedan med ios:s egra ord: ,Allmänt antages, att staden, hvilken redan är för litea för sitt iunevåvare-autal, betydligt utvidgas, när jeruvägen blir färdig, och att ulllölje deraf, att den för lezure ida plats ligger så nära staden och derjemte är så lä lig till byggnadatorter. utvidgaingen kommer just att ega rum åt detta båll, hvarigenom det snart inträftar att vi hafva lazerettet suno i staden, en olägenhet, hvars undanrödjande var en äf de förnämsta motiverna för uppförandet af stt nytt lazarett. Härtill kommer ökad elafara, lels genom gnistor från lokomotiverna, dels senom närheten af upplag utaf trävaror, tjära n. m. Lägges nu härtill läget alldeles in id lImänna landsvägen samt närheten af stationswuset, den oupphörliga körningen med tunga! ass till och från stationen, körsvennernas skrik och hojtanden, hvisselpipornas jemna, gahHomskärande gnäll, så kan väl knappt någon o igare plats tänkas. Man kan med skäl fr vilka förmåner den utsedda platsen eger? N zra berghällar till tomtplats äro ingen fördel i anitärt afseende, ty de äro besvärade af fukighet. Någon outgrur dlig orsak måtte bafva egat till grund för det knapphändiga, hastiga )eslutet, ty att det gick hastigt kan ingen disvutera. ,I0g. är öfvertygad, att om länets höfdiag får eda på platsens olämplighet, i nästan alla afeenden, så låter han anställa ny undersbkni ör utseendet af en plats, som bättre motsvarar bestämmelse än den sednast valda, framför ilken är att föredraga det odugliga man zu rt, — Metcoroloziska observationer.