Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1866, sida 2

allehanda slag bomullstyger, färgade och ofärgado, hvilka utgått icke allenast till grannänderna, utan äfven till Nordoch SydAmerika ), Egypten, Vest-Afrika, Indien, China och Japan, till ett värde, bvilket redan för några år sedan, före bomullskrisens atbrott, beräknades öfverstiga 100 millioner franes. Några ssreträdesrättigheter hafva denna fabrikations idkare, lika litet som öfriga schweizaro, fått åtnjuta. Den enskilda företagsamheten har fått uppsporra sina krafter för att införa och fullkomna äfven denna näring. Dess ansträngningar hafva visserligen underlättats af den omständigheten att i landet finnas så många vattendrag, hvilka semna en rik tillgång på driskraft till billigt pris, men huru många länder gilvas ej, der det finnes otaliga vattenfall — som drifva ingenting. Ännu vigtigare än bomullsär silkesindnstrien, hvilken sedan århundraden varit bofest i Schweiz. Äfven denna förarbetar utländskt råmateriel och utsänder det åter i form af tyger och band, hvsrvid en enorm summa såsom vinst tillfaller landet. För de utförda sidenvarorna betalas omkring 200 millioner francs FF). ofvanstående siffror äro icke de enda, som kunna åberopas såsom bevis för att industrigrenar kunna uppblomstra, utan att deras idkaro af samhället gynnas med någon annan förmån. än den, att icke beböfva öfverhöfvan dyrt betala sina uppköp, för att skydda ohjelpliga näringsgrenar eller rigta enskilta intressen. Man kunde ännu citera sådana om tillverkningen af stråfabrikater, af juvelerarearbeten, af matemntiska och sysikaliska instrumenter, o. s. v., men do rer dan meddelade tordo vara tillräckligt upplysande. För den, som vill se, kunna de åskådliggöra huru litet officiel uppmuntran industrien beböfver der, hvarest den erskilta verksamheten icke hämmas af artificiela hinder, och huru omöjligt det är att gonom prohibitiva åtgärder framför ordna den energi. som bragte schweizerfolket att i andra verids delar söka afsättning för sin konstflits alster då dess grannar afundsjukt tillspärrat sina gränsor. Hvad de schweiziska institationerne verkat i materielt hänseende är synbart nog hvad de verkat i intellektuelt skall jag sök: att i ett följande bref framhålla. —t—7.