Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1866, sida 3

der azurblåa sjöar afspegla än idylliska nejder, tätt bebyggda, väl odlade, öfversällade med fruktträd och begränsade af med yppig grönska beklädda höjder, än högalpernas snötoppar, af aftonsolens sista strålar ölvergjutna med den djupaste purpur. Är ban helst i någon mån mäktig en högre lyftning, skall han känna sig lifvad uti denna natur, der välkända namn ständigt återföra hans fantasi till den bragdrika ålder, hvars skönaste typer traditionen under en Tells, en Winkelrieds namn framställt till efterverldens beundran. En schweizerresa kan derföre icke annat än qvarlemna angenäma minnen hos en hvar, som af en eller annan anledning företagit en sådan. Den gör detta i hög grad hos den som egnar endast en kort tid åt ett flyktigt besök af de naturskönaste ställen, men den gör det i ännu högre grad hos den, som icke inskränker sig härtill, utan qvarstannar en längre tid för att studera det schweiziska folkets lif och institutioner. Denne ökar behaget af sin resa med ytterligare ett godt intryck. Han behöfver ej, liksom mångenstädes, der naturen slösat sina bästa håfvor, se ett förslafvadt slägte, försjunket i andligt och lekamligt elände, han påträffar institutioner ej ovärdiga den storartade natur, som omgifver det folk hvars verk de äro, och de stolta fornminnen detta har att yfvas öfver. I Schweiz finner man — hvad annorstädes ansetts omöjligt — att menniskor, talande fyra olika språk, bekännande olika religioner och boende uti ett land, hvars ena del skiljes från den andra af Europas högsta bergskedja, sammanhällas till ett helt, så fast förenadt, att hos ingen af dess delar finnes någon håg att ansluta sig till densammas språkförvandter bland de tre angränsande kulturfolken, och att äfven hos dessa några annexionsplaner ej kunnat komma till mognad. Man ser der också att nationen gjort framsteg uti en nationel utveckling, så stora att det lilla Schweiz intager en plats bland verldens vigtigaste handelsmakter, och man finner att äfven den andliga utvecklingen fortskridit i den mån att den allmänna folkbildningen knappast i något land, om ej i Nordamerikas Förenta Stater, torda stå högre än här. De orsaker som framkallat dessa verkningar, hvilka tillskapat en stor nation uti ett litet land, äro väl egnade att undersökas och begrundas af hvar och en, isynnerhet af den, som! icke anser hoppet om framåtskridandets nde. ger för en utopi och som tre t af ett godt I exempel alltid finnes något att lära, äfven om det ej omedelbart kan efberföljas. Skulle en och annan i Finland kunna förmås att egna tid åt en sådan undersökning, vore sannerligen icke så litet vunnet. Studiet af de schweiziska förhållandena är i hög grad att rekommendera för den, som vill skaffa sig en klar framställning om den politiska frihetens inflytande på det materiela välståndet. Schweiz är, såsom hvarochen vet, ej stort. Dess areal är omkring en niondedel af Finlands, och nära en tredjedel häraf utgöres af fullkomligt steril, delvis med evig snö betäckt mark, eller af vatten. Men det har dock blifvit en stormakt i industrielt och kommersielt hänseende, och detta oaktadt det har ett för handel ogynnsamt läge, oaktadt det har inga hamnar, hvarifrån dess produkter direkte kunde expedieras, och oaktadt dess grannar ända till senaste år följt prohibitiv-systemets läror, samt tillfölje deraf så mycket som möjligt sökt stänga sina gränsor mot dess alster. De statistiska siffrorna, dessa tecken hvilka visa huru verlden regeras, framhålla detta på ett ganska vältaligt sätt! År 1862 steg det sammanlagda värdet af de öfver schweizergränsen imoch exporterade varorna till nära trettonhundra millioner francs. Jemför man denna summa med antalet af Schweiz innevånare, erhåller man ett resultat, hvilket visar att varuomsättningen i Schweiz är proportionsvis större in i något annat land. Afdrages från sagle belopp värdet af de varor, hvilka tranitohandeln bringar öfver de schweiziska sränsorna, hvilket för 1862 blifvit beräknadt ill något öfver 400 mill. frc., så visar det ig att värdet af den imoch export, hvilken gifver tillfälle att bedöma den schweiziska industriens ståndpunkt, utgör 874 mill. irc., nemligen exporten 417 och importen 157 millioner. Äfven denna siffra gifver Schweiz rätt att göra anspråk på att stälas ganska högt uti staternas rangordning. Sammanställer man t. ex. Schweiz med Ryssand, så finner man att det senare landets export 1861, enligt Maurice Blocks Annuaire le leconomie politique, steg till 169 mill. ruhel eller, reduceradt med 10 2 kursförlust, 508 mill. fre. Jemför man åter den schweiviska och andra länders handel och på samma gång äfven deras befolkning, erhåller man följande siffror: nyssoämnde år 1862 steg importen i Schweiz till 182,11 fre. för hvarje nnevänare, i Nederländerna till 255,12 ), i Storbrittanien till 163,68, i Belgien till 121,79, Frankrike till 77,37 och i Österrike till 18,65 fre.) Granskar man enl. samma grunler exporten, så ser man att Schweiz under sagde tidrymd utförde för 166,42 fre. pr innevånare, Nederländerna för 218,36, Storbrittanien för 127,96, Belgien för 103,82, Frankrike för 81,36 och Österrike för 22,95 fre. Undersöker man åter af hvilken vigt handeln ned Schweiz är för dess grannar, fioner man att Italien gör de flesta affärer med Frankrike och dernäst med Schweiz. Frankrikes handelsrörelse med Schweiz är äfvenledes större än med något annat land, om man undantager den med England. (Forts.)