Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1866, sida 2

Mandanslickan ). Berättelse från Rhen och Missouris slodomräde-. Af BADUN MLLHAUSEN. (Otvernättning af Sigfrid Nyberg.) Hvad jag erfor, då den af bränvinet upprymde soldaten i den dunkla gången ledsagade sitt grofva skämt med en kraftig stöt och likasom dref mig till porten, kan ingen Penna skildra. Men under all min blygsel och fruktan för en upptäckt, apphörde jag ej ett ögonblick att falla ur min roll. Jag uppdrog kragen af min jacka öfver öronen, likasom led jag af köld, och i det jag utan knot fördrog den mindre höfliga behandlingen, raglade jag framåt, hvarvid jag iakttog att undvika de matt lysande lyktornas fulla sken. Slutligen låg utgångsporten framför mig. På gatan var det mörkt, ty de båda närmaste lyktorna kunde ej sprida något starkt sken i den dimmiga atmosferen. Om än detta tröstade mig, så erfor jag å andra sidan en verklig fasa vid att varseblifva en skildtvakt, som stod med sitt gevär på axeln knappt två steg ifrån huset, midt framför de öppna dubbelportarne. Min belägenhet blef nemligen synnerligen farlig derigenom, att posten på gatan lätt kunde uppfånga ongkymt af miit ansigte, ifall o Be lL-L. N:o s—2 10 A