Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1866, sida 1

Mandanslickan ). Herätåelse från Rhen och Missouris slodområde. Af BALDUIN MöLLHAUSHN. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) — Gud signe dig, du goda, trogna själ, du min enda hjertefröjd! ropade jag tillbaka och svängde min mössa i luften. — Vi träfsas snart! tillade jag i det jag slutligen vek om hörnet och hastigt vandrade mot KönigsWinter. — Ja, ett snart och lyckligt återseende, sade jag efter en stund högt till mig sjelf, — ett återseende, hvilket skall göra mig ännu dyrbarare för dig. Ett återseende sådant att alla Tysklands flickor skola afundas ditt val, och att till och med din gamle vördnadsvärde onkel skall förspörja lust att oaktadt sina djupt rotade fördomar taga korset från sitt bröst och fästa det på mitt, om också endast under några timmar. Ty längre kan han väl inte skilja sig från det, slöt jag min monolog. ,Hvad är det tyska fosterland? sjöng jag af varmaste bjerta, så att det återskallade rundt omkring mellan de skogbeväxta kullarne. Mitt bjerta hade plötsligt blifvit så lätt; ännu brände Johannas heta kyssar på mina läppar, ännu tyckte jag mig käpna hennes ) Se H.-T. N:o 1—24. :