Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1866, sida 2

göra det för dom högst önskligt, att den närvarande tvistefrågan måtte få en vänlig lösning. Närmast i ordningen efter detta dokument följer nedanstående depesch af den 16 Dec. från hr Seward till Förenta Staternas gesandt i Paris: Er åtgärd att uppläsa min depesch n:r 300 för hr Drouyn de Lhuys är gillad. Tonen i de anmärkningar ni vid samma tillfälle gjort till franske utrikesministern äro likaledes gillade. Det är icke blott denna regerings verkställande departement, som är intresseredt i frågan, huruvida sakernas nuvarande tillstånd i Mexiko skall fortfara. Intresset är af nationel art, och i hvarje händelse är den nu församlade kongressen berättigad att medelst lag leda Förenta Staternas politik i detta vigtiga ämne. Det är presidentens afsigt, att Frankrike skall aktningsfullt underrättas rörande följande tvenne punkter, nemligen: 1) Att Förenta Staterna allvarligen önska att underhålla uppriktiga vänskapsförbindelser med Frankrike; 2) att denna politik skulle bringas i omedelbar fara, såvida icke Frankrike anser det förenligt med sina intressen och sin ära att afstå från fortsättandet af den väpnade inblandning i Mexiko, hvars syfte är att störta den inhemska republikanska regering, som der förefianes, och på dess ruiner upprätta den utländska monarki, som man försökt inaugurera i nämnda lands hufvudstad. Till svar på den framställning af våra åsigter, som sålunda blifvit gjord, antyddde hr Drouyn de Lhwys till er, att Förenta Staternas regering kunde befrämja kejsarens uttryckliga önskan att utrymma Mexiko medelst att gifva honom någon formel försäkran, att, i händelse af hans truppers bortdragande, vår regering ville erkänna Maximilians installerande i Mexiko såsom de facto en politisk magt. Då jag författade min depesch n:r 300, var det min önskan att å Förenta Staternas vägnar uttrycka det beslut, att vår regering icke kan afgifva det erkännande som kejsaren sålunda föreslagit, samt att redogöra för de skäl, på hvilka detta beslut är grundadt. Jag har omsorgsfullt öfvervägt de argumenter mot detta beslut, hvilka hr Drouyn de Lhuys till er framställt, och jag finner ej i den några tillräckliga skäl för att ändra de åsigter Förenta Staterna hafva uttryckt. Det återstår mig nu blott att göra bekant för hr Drouyn de Lhuys min djupa ledsnad deröfver, att han ansett det vara sin pligt att i sitt samtal med eder lemna denna angelägenhet i ett tillstånd, som ej berättigar till den förväntan från vår sida, att en tillfredsställande uppgörelse af saken kan verkställas på någon hitintills funnen grundval. Jag är etc. William Seward. Denna dopesch är till daton det sista af de dokumenter, hvilkas fullständiga ordalydelse hitintills blifvit offentliggjord. Det återstår att redogöra för en s. k. förtrolig depesch från hr Drouyn de Lhuys till franske gesandten i Washington, markis de Montholon, en depescb, som dock är daterad d. 18 Okt. och således äldre än ofvanstående skrifvelser. Hr Drouyn de Lhuys betygar, att kejsaren hyser den uppriktigaste önskan att snart få hemkalla sin siste soldat från Mexiko, samt upprepar, att Förenta Staterna kunna under: lätta de franska truppernas hemkallande genom att antaga en vänlig hållning mot Maxi milians regering och gifva Frankrike den försäkran, att de icke ämna hindra befästan det af sakernas nya ordning i Mexiko. Der bästa garanti Förenta Staterna för detta än damål kunde gifva, vore, enligt hans mening att de erkände kejsar Maximilians regering åtminstone som en regering de facto. Ville Förenta Staterna fördenskull öppna diploma tiska förbindelser med hofvet i Mexiko, så föresunnes ingen svårighet för att träffa ar rangementer för de franska truppernas hem kallande inom en lämplig period. Slutliger antyder hr Drouyn de Lhuys, att Frankrike med nöje skulle medverka till ett handelsför drag mellan unionen och Mexiko. Depeschen: bållning i sin helhet gör det intryck, som on hr Drouyn de Lhuys icke kan eller icke vil begripa den ståndpunkt, på hvilken Förents Staternas regering i denna fråga står.