Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1866, sida 2

I don på Jamaika den 21 sistl. Oktober. Sjelfva Times, som ända ditintills med alla möjliga sofismer försvarat guvernören Eyre och det vilda blodbad han tillställt på Hennes Majesstäts svarte undersäter i denna koloni, blyges nu inför dessa intyg att längre vara advokat för hr Eyres grymhet och beqvämer sig till det medgifvande, att om än hr Gordon icke var oskyldig till det brott, hvarför han var anklagad, så har han dock utan tillräckliga bevis blifvit dömd och afrättad. Särdeles skarpt faller det i ögonen, att guvernören lät föra hr Gordon — som uppehöll sig i Kingston, der ingen ståndrätt var proklamerad och han således skulle blifvit stäld inför civil domstol, hvilken omöjligt kunnat döma honom skyldig — från nämnde stad till Moraut Bay i tydlig afsigt att få konom dömd af den der fungerande krigsrätten. De vittnen, som framdrogos emot honom, voro negrer, som så att säga vittnade med repet kring halsen, medan andra negrer i hundratal piskades och hängdes i deras åsyn. Daily News egnar åt samtliga vittnes-utsagorna en genomförd granskning och ådagalägger, att ingen enda innehöll ens ett sken af verkligt bevis mot; den anklagade. Men denne var en man af samvete och djup, utan tvifvel allt för häftigt uppsvallande rättskänsla och hade, ehuru sjelf rik plantör, med sällsynt mod och rättframbet åtagit sig den förtryckta arbetareklassens sak, och guvernör Eyre såg i honom en förhatlig fiende, som hvarken de embeten, hvilka blifvit honom erbjudna, eller andra medel kunde bringa till tystnad. Daily News slutar sin artikel med följande ord: ,, Hvad som verkligen blifvit bevisadt mot hr Gordon är, att han länge och allvarligt motarbetat det förtryck och de olagligbeter, af hvilka hans fattigare medundersåter ledo; att han uppmanat dem till logligt motstånd och lojalt petitionerande, samt att han känt åtskilliga af de män, som sedermera gjorde sig skyldiga till delaktighet i det blodiga uppträdet i Moraut Bay. Men han är icke öfverbevisad att hafva gjort något, som ej är förenligt med en lojal och kristlig gentlemans karakter, om icke medelst bevis, som inqvisitionen skulle förkastat och en kossack-krigsrätt skulle förklarat för otillräckliga. Men hvad äro de, som på sådane vittnesbörd öfverantvardat honom åt döden ? — Man kan efter dessa dokumenters offentliggörande taga för afgjordt, att torypartiets skrik ej skall kunna rädda Eyre och hans medbrottslingar från lagens straffande hand. SPANIEN. ODonnell rustar med all makt mot sydamerikanarne; den alltjemt försämrade fiaansställningen synes lika litet verka på honom som förmedlingsförsöken från engelsk och fransysk sida. ODonnell fordrar, att chilenerna obetingadt skola underkasta sig det spanska ultimatum, äfven om den europeiska handeln härigenom skulle lida den allrastörsta skada. Under sådana förhållanden måste man vara beredd på det värsta. Det synes nästan som den spanske premierministern fullt och fast tager för afgjordt, att det skall komma till krig mellan Förenta Staterna och Frankrike. Har det icke äfven follit honom in, att ett sådant krig skuile möjligen för Spanien kanna åstadkomma förlusten af Caba? Vid blokaden af de chileniska kusterna lider den spanska flottan den ena förlusten efter den andra, och det visar sig tydligen, att 1utidens spaniorer icke äro mycket värda som sjömän. Äfven med Peru är förbindelsen afbruten. Den nyaste Jobsposten är, att manskapet på spanska fartyget Salvator Vida råkat i chilenisk fångenskop. NEDERLÄNDERNA. De allvarsamma differenser, hvilka varit inom Thorbeckes ministåör, hafva nu omsider ledt till upplösning af densamma. Närmaste orsaken härtill är följande: En ny strafflag skulle införas i kolonierna; kolonialministern ansåg en kunglig förordning nog för dessinförande, då deremot Thorbecke strängt påyrkade, att denna lag, liksom alla andra, skulle först underställas kamrarne, innan den förelades konungen till sanktion. — Boskaps sjukan är ännu icke i aftagande. Tills den 25 dennes hade 28,728 kreatur insjuknat, af hvilka 8,775 dött, 6,964 slagtats och 9,486 tillfrisknat. AMERIKA. De mellan Förenta Staterna och Frankriko vexlade depescherna rörande mexikanska frågan föreligga ändtligen till sin fullständiga ordalydelse i de amerikanska och engelska tidningarne, och det visar sig nu, att de telegrasiska utdrag ur dessa dokumenter, hvilka förut kommit oss tillhanda, icke sramställt deras innehäll i en skarpare dager än som verkligen tillkommer dem. I sin depesch af den 6 Nov. till amerikanske gesandten i Paris, hr Bigelow, skrifver br Seward: En fransk armås närvaro och operationer i Mexiko och det beskydd den gifver åt en regering derstädes, som är byggd på våldet, ej på mavilanesla fila. på AMC AA oo Än —