Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1866, sida 2

— Hvad skall det nya året bringa oss? frågade mången, vare sig uppfylld af glada förhoppningar eller bårdt betryckt af sorg och bekymmer. — Hvad skall det nya året bringa oss? frågade föräldrar hvarandra under den tolfte timman, medan de under fromma önskningar ömt betraktade sina fridfullt slumrande små. — Hvad skall det nya året bringa oss? frågade anhöriga hvarandra, hvilkas tårfyllda blickar voro riktade på en i likkistan hvilande familjefaders kalla, stela ansigte, — frågade bruden sin brudgum, maken sin maka, brodern systern. Men ute ljödo klockorna från kyrkotornen och skott smällde från de öppna platserna, medan glada par sväfvade omkring i festligt upplysta salar, rodnande ansigten speglade sig i vinets floder och helsade det nya året med ett högJjudt välkommen, likasom hade dylika högtidligheter kunnat utöfva något särskildt inflytande på tidens lopp. — Hvad skall det nya året bringa? frägade äfven jag inom mig efter en angenäm afton på jägmästaregården. — Lycka, ära och rykte bringar det mig, besvarade jag min fråga med en ödesgudinnas bestämdhet, — men frihet åt folken; frihet eftor ett längvarigt försmäktande i slafviska bojor, andens och kroppens frihet, samt förlossning från det tungt tryckande oket. Med ordet frihet på läpparne hade jag öfvergått från det gamla året till det nya; med ordet fribet i hjertat b i deg på det nya året, och då på några ummar glomma de bekymmer, hvilka ett enligt min tanke verldskakande företag måste medföra, så inträffade alltid hamliga underrättelser, hvilka äter hastigt Usade mig det allvarsamma i mitt läge.