odtgörelse genom hkandelstrabtaten bestämda, äro rre än att de olägenheter, som efter fleres nening skulle åersf kunna härslyta, må uppväs usaf fördelarne af sjöfartsfördraget och de ull-lindringar, hvilka för införsel i Frankrike f amiklar, som ansetts blifva föremål för exot dit från Sverge, jemväl genom handelsraktaten betingats; men om också, enär de till örmån för Frankrike i berörda afseende gjorda ftergifterna redan på förband kunnat beräknas ill ett belopp, som så betydligt öfverstiger det M rikets ständer i ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af den 23 November 1863 förutsatta, utan att ändock fullkomlig reciprocitet i fartygs och varors bebandling stått att å Sverges sida vinna, fullt vederlag icke kan med visshet äantagas hafva kommit vårt land till godo, — och om än, vid det förhållande att K. M. funnit lämpligt att underställa traktaten rikets ständers pröfning, önskligt hade varit, att sådant skett innan den sattes i verket, så och då likväl härvid tillika förekommer, dels att rikets sednast församlade ständer, derigenom att de, jemlikt den underdåniga skrifvelsen af den 4 November sistberörda år, för sin del reglerat tullbevillningen med fästadt afseende på de redan med Frankrike inledda förhandlingarna om en handelsoch sjöfartstraktat, till afslutande deraf gifvit Kongl. Maj:t ökad anledning, och dels att de, genom hvad som, på sätt ofvan är anfördt, blifvit både uti denna och i den förutnämda underd. skrifvelsen angående beräknandet af statsverkets inkomster af den 23 i samma månad och år yttradt i afseende på omförmälda traktatsförhandlingar, måste anses hafva medgifvit, att uti de af rikets ständer bestämda tullsatser finge göras de nedsättningar, hvartill K. M:t kunde för ändamålets vinnande blifva föranlåten, har utskottet, med uppmärksamhet äfvenledes derå, att det i vissa fall lyckats att för Sverge betinga högre tullsatser än som af Frankrike medgifvits ofvanuppräknade andra stater ansett omsorgen ej mindre om landets och dess regerings än äfven om ständernas egen värdig: het fordra, att den uppgiorda handelstraktater af rikets ständer bekräftas; och finner utskotte sig sålunda böra tillstyrka rikets ständer att anledning af den nåd. propositionen förklara, att ehuru de fördelar för landet, som ma? kunnat vänta och hoppas af en handels traktat med Frankrike, icke kunna anse. nöjaktigt vunna genom den nu afslutade samt ehuru rikets ständer hade förväntat att den franska handelstraktaten blifvi understäld rikets ständers pröfning oc godkännande innan de bestämmelser de innehåller blifvit tillämpade, så hafv dock rikets ständer funnit för godt att fö sin del lemna sitt godkännande till den o K. M:t med Frankrike uppgjorda handels traktaten.