Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1866, sida 2

Anders Jonasson, Bräcke, hemmansegare. Eric Olsson, i Bråcke, hemmansegare. John Eriksson, i Bräcke, hemmansegaro. Petter Olsson, i Torp, hemmansegare. Johannes Hansson, i Heden, hemmansegare. Lars Andersson, i Torp, hemmansegare. Alla boende inom Kilanda socken. Eric Gusta Tolj, i Forss, jurdbrukare. F. J. Gädda, jordbrukare. A. Thorstensson, Tussebo, f. d. kronorättare, hemmansegare. Hans Jonasson, Tussebo, hemmansegare. C. Nilsson, i Kattleberg, hemmansegare. Alla boende inom Skepplanda socken. Nils Larsson, i Skafven, häradsdomare och hemmansegare. And. Larsson, i Läångatorp, hemmansegare. Alla boende inom Sköfde socken. Sven Johansson, i Nödinge socken, f. d. ridsdagsman, hemmansegare. Sven Jonsson, i Starrkärrs socken, nämndeman och elektor vid sista riksdagsmannavalet. P. Larsson, handlande i Gamla Lödöse. Ullgren Å Comp. handlande och godsegare i Gamla Lödöse. Z. Graj, i Sandåker, jordbrukare. J. Persson, i Hverled, hemmansegare. Boende inom Hålanda socken. Utdrag af protokollet hållet i kommunalstämma med Ustad församJohan Olsson, i Bräcke, hemmansegare. Anders Ericsson, i Bräcke, hemmansegare. Johannes Ericksson, i Bråcke, hemmansegare. Custaf Johansson, i Rågtvet, arrendator. Hans Andersson, hemmansegare. Hans Eriksson, i Heden, hemmansegare. Börje Andersson, i Skåre, hemmansegare. A. Jonsson, i Blinneberg, hemmansegare. C. L. Norberg, godsegare. Eric Andersson, i Slittorp, hemmansegare. Bengt Larsson, ö i Qcarntorp, hemmansegöre. Johan Johansson, i Östantorp, hemmansegare. Gustar Svensson, i Nödinge socken, hemmansegare. Severin Olsson, godsegare i Gamla Lodöse. J. E. Ågren, handlande i Gamla Lödöse. J. Andersson, i Sandåker, hemmansegare. L. Andersson, i Hverled, hemmansegare. Carl Jonasson, i Stommen, hemmansegare. Anders Larsson, i Stommen, hemmansegare. ling den 21 Januari 1866. 2. På framställd uppmaning till de talrikt församlade ledamöterne att yttra sig, hvilket de för fäderneslandet isynnerhet och särskildt för jordbruket ansågo fördelaktigast, antingen hög tull och näringstvång eller låg tull och nöringsfribet svarades, att de närvarande med ogillande af de vid denna riksdag mot finansministern väckta anmärkningar voro högst tacksamme för dem ått och steg, som regeringen hittiilsjtagit och framdeles vidtager för lägre tullumgälder och näringsfrihet. Som ofvan. S. Holmgren. Oråförande. I sammanhang med dessa protester hafva vi på enskild väg erhållit den upplysniog, att den riksdagsman, hvars handlingssätt så många af hans kommitenter här visat sig ogilla, har vid besök i sin ort för kort tid tillbaka sökt sammanhålla sina anhängares skingrade leder bland annat med den framställning, att regeringens frihandelssystem går ut på att gynna herremännen, genom låga tullar på deras konsumtionsartiklar, på bekostnad af den jordbrukande allmänheten, hvars konsumtionsartiklar äro fortfarande belagda med höga tullar. Om denna berättelse ej hvilar på ett missförstånd, hvilket vi hoppas. vara händelsen, och om allmogen låtit sig dåra afett sådant tal, så visar det att man ännu på landsbygden har ganska litet reda på våra tullförhållanden. De artiklar, om hvilka man mest kämpat och hvilka ega någon verklig betysdolao för landet, äro nemligen just sådana, som ingå i den stora mängdens förbrukning. Bevillningsutskottets utlåtande rö rande franska traktaten. Det har i sanning icke varit någon lätt sak att motivera ett så absurdt beslut, som det bevillnngsutskotte lfoätat räranda franclka täakhfafen hvari mar