Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1866, sida 1

Stockholmsbref. (Från H.-T:s korresp.) Stockholm den 24 Jan. Bevillningsutskottet har genom sitt sednaste beslut i frågan om franska traktaterna kommit i en obehaglig ställning: man skäms ordentligt öfver att ha låtit narra sig af frih. v. Schulzenheim, som föreslog bifallet jemte en släng åt regeringen. Nu önskar man, att man kunde göra om detta beslut, då effekten deraf ej torde bli sådan man påräknat den. Vidare skäms man för det betänkande utskottets sekreterare, departementschefen i tullstyrelsen hr Ljungstedt, uppsatt, ty det tillfredsställer hvarken den ena eller andra sidan inom utskottet, och hr Ljungstedt har slitit så mycket för sina begge uppsatta betänkanden, att han troligen måste lemna den obehagliga plats han i utskottet tillkämpat sig, allt för den goda inkomstens skull. Det bör ej lemnas oanmärkt, att frih. v. Schulzenheim och Allehandas utgifvare äro intima vänner, och att detta vänskapliga förhållande inverkat på frih. v. Schulzenheims åsigter kan man taga för gifvet. Till om Lördag åtta dagaranses utskottets utlåtande ha inkommit till stånden; det bordlägges naturligtvis ett par plenidagar och så öppnas striden i sjelfva fastlagsveckan. Enligt hvad det berättas ämnar ridderskapet och adeln utan mycket debatterande antaga betänkandet, med uteslutande af det Schulzenheimska misstroendevotum. Den man värst fruktar, egentligen för hans långrandighet, är frih. Klinckowström, men han lär komma att hållas varm af frih. Gripenstedt, som torde komma att lemna ett förnyadt prof på sin lysande parlamentariska förmåga. Måtte blott hans helsotillstånd lemna honom tillfälle att kunna nedslå de närgångne motståndarnes argumenter. Det är roligt nog att bevista ett plenum i borgareståndet och se den lätthet hvarmed de parlamentariska formerna behandlas så vål af hr Schwan, talmannen, som ledamöterna. Denna lätthet sticker bjert af mot den rigorositet hvarmed dessa former iakttagas t. ex. af ridderskapet och adelns ledamöter — jag vill ej tala om ett så speciellt undantag som hr Liljenstolpe, hvilken anses varaZ,.bäst, i upsaliensisk mening tydt. Här om dagen var hr Schwan vid godt lynne, bra med folk var det på läktaren och de vanliga representant-fruarna sutto på sina platser. Hr Schwan slog klubban i bordet, sekreteraren uppläste protokollsutdrag och representanterna pratade så lifligt med hvar