Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1866, sida 1

Mandanslickan ). Berktzelse från Rhen och Missouris slodområde. Af BIALDUN MÖLLHAUSEN. (Ofversättning af Sigfrid Nyberg) — Herr ötverstlöjtnant, sade jag derföre så snart han tystnade, och jag tryckte dervid af uppriktigaste bjerta hans hand, — ni har så länge varit min käre, samvetsgranne förmyndare och faderligo vän, att ni bäst kan bedöma hvilket värde mina allvarliga och heliga försäkringar kunna ega. Ni talar om er älskeliga brorsdotter likasom häftade en fläck vid hennes namn; jag undviker att redan nu skildra för er hvilka förhoppningar och önskningar Johannas anblick väckte hos mig redan den första dagen vi blefvo bekanta med hvarandra. Men om det skulle förunnas mig att vinna Johannas ännu af ingen sorg eller oädel känsla berörda bjerta, så fanns det intet, som kunde rubba mitt en gång fattade beslut, äfven om edra meddelanden innehålla de förfärligaste hemligheter. Johanna skulle utgöra min stolthet, hela min lefnadslycka, och ju sorgligare de omständigheter äro, som stå i sammanhang med hennes tillvaro, desto högre skulle jagj söka höja henne icke blott i verldens ögon utan äfven i hennes verkliga lefnadsställning. Ja, jag ville verka och dana, jag ) Se H.-T. N:o 1—19.