Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1866, sida 3

On Barthelemy. Denna svenska koloni beskrifves i ett brof (skrifvet den 5 Dec.) irån korvetten Vanadis, hvilken gjort besök der: De utflygter jag, så ofta tillfälle gafs, gjorde till det inre af ön, visade mig att densamma är ytterst fruktbar och att den producerar hufvuksakligast bomull af ett utmärkt slag. Ön är temligen talrikt bebodd och innebyggarnes hyddor, omgifna af kokos-, bananasoch ananas-planteringar, erbjuda ett rätt angenämt skydd emot middagssolens hetta, hvilken en dag var så stark att flera infödingar beklagade sig öfver dess förslappande verkan. Under det jag i en dylik landtboning hvilade ut efter en, längre vandring, undfägnades jag af dess egare, en kreol, med en blandning af kokosvatten och granadarom, som var långt mera vederqvickande än den ljumma lemonad och det cisternvatten man i Gustavia begagnade. Den tid som åtgick att tillaga och förtära sagde dryck använde jag att göra förfrågningar om landtboernes ställning, samt att närmare skärskåda det boningsrum, hvari jag befann mig. Jag måste medgifva att detta sednare långt öfverträffade min förväntan; huset innehöll tvenne rum, hvilka i snygghet hade företräde tramför åtskilliga boningar i Gustavia, (der jag en gång anträffade en skräddare, boende tillsammans med sina höns). Väggarne voro, såsom i våra bondstugor ofta är fallet, prydda med åtskilliga bilder föreställande dels kungliga personer, dels religiösa föremål; soffor och bänkar funnos i båda rummen. För öfrigt gjorde det ganska rena golfvet husmodren icke ringa heder. Mannen, hvilken, liksom nästan hela öns manliga befolkning, tillhörde milisen, uttryckte sin stora belåtenhet med det svenska guvernementet och erkände den stora fördel ön har af föreningen med Sverge; han medgaf att en landtbrukare icke kan hafva lyckligare lott än att ega en läst brukad jord, på hvars afkastning inga skatter äro lagda. Sverge uppbär neml. från Barthelemy ej annat än tullinkomsterna, hvilka visserligen cj äro ringa, men dock så litet ersätta regeringens utgifter för ön, att ett deficit af cirka 18,000 rdr årligen lär uppstå. Innevånarnes antal lär på hela ön uppgå till cirka 15,000, hvaraf omkring 2,000 i staden Gustavia. Denna stad har fordom, ja intill år 1852, varit ganska vidsträckt, men genom en nämode år inträffad eldsvåda ödelades större och bättre delen at densamma, och lär det, i anseende till ständigt förminskad handel, vara föga utsigt att den någonsin skall återfå sin fordna välmåga. Köpmansoch krögarebutiker äro talrika, men intet ställe fiones der en fremling mot betalning kan erhålla en måltid eller ett nattherberge. Denna olägenhet ersättes vissaerligen för oss örlogsmän genom enskilta familjers gästvänligbet, men iör kofferdimän torde detta förbållande vara rätt besvärligt. — En brist af större betydenhet är saknaden af en kunnig lärare för stadsboernes barn, hvilket har till följd att dessa för inhemtande af till och med de första elementerna måste sändas till Amerika eller Europa, eller stundom någon af de kringliggande öarne. Då detta har till följd icke ringa ekonomiska uppoffringar, har jag stor anledning förmoda det en skicklig pedagog hemifrån här skulle finna riklig utkomst, och skulle dessutom det svenska språket blifva kändt, åtminstone af den egentliga societetens medlemmar. Numera finnas der icke flera än 6 personer som tala svenska, bland dessa en engelska, amerikanske konsuln Dinzeys fru. Apropos Dinzey, kan jag icke underlåta omnämna en af honom arrangerad bal, tillställd