Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1866, sida 2

lande mot den moderna civilisationen och menskighetskänslorna. Hr Bigelow skref den 30 Nov. till hr Seward: Till svar på de föreställningar jag gjorde med anledning af mexikanska krigstångars afrättning, yttrade hr Drouyn de Lhuys: IIvarsör vänder ni eder icke till president Juarex? Vi iro icke mexikanska regeringen, och ni gör oss alltför stor ära, om ni betraktar oss som sådan. Vi hafva måst skicka en armå till Mexiko, för stt betrygga vigtiga intressen; men vi göra oss ansvariga hvarken för Maximilian eller för hans regering. Må han svara för sina egna handlingar inför er eller hvarje annan regering, hvars rättigheter han kan hafva kränkt. Ni har samma medel att skaffa er rättvisa som vi sjelfva hafva användt.f Hvad intryck ett så oförsigtigt utmanande svar från franska utrikesministern skall göra på ett om sin ära så ömtåligt tolk som det amerikanska låter icke beräkna sig. Redan förut höjde sig i Amerika rop af harm och förbittring öfver Maximilians dekreter om lifegenskapen och hans ordres att låta skjuta mexikaner, kämpande för sitt lands författning och för samma republikanska grandsatser, på hvilka Förenta Staternas samhällsskick är bygdt. Ätven do lugnast beräknande män, sådane som generalerna Grant och Sherman, hafva offentligt förklarat det vara sin åsigt, att ett kraftigt fördt krig mot Mazximilan och Frankrike skulle äfven ur ekonomisk synpunkt vara en vinst, i jemforelse med ett tillstånd, som tvungo Förenta Staterna att med en betydlig armå under åratal bevaka sina gränser mot en mexikansk militärmonarki. Om kejsar Napoleons trontal, såsom han sjelf så tillitsfullt förklarar, skall kunna lugna denna jäsning i Amerika, är mer än tvifvelaktigt. Snarare synes det egnadt att gjuta olja på elden. Redan förlidet år försäkrade han, att expeditionen i Mexiko närmade sig sitt slat; i år upprepar han samma försäkran, tilläggande några ord, hvilkas andemening är, att de franska trupperna ej kunna hemkallas, innan Frankrikes intressen blifvit tillräckligt garanterade. Om till dessa intressen hör upprätthållandet af Maximilians kejsartron, så har Förenta Staternas regering redan genom en pr telegraf bekant depesch till sin gesandt i Paris förklarat sådane vilkor för omöjliga. President Johnson tillkännagifver på förhand, att regeringen i Washington aldrig skall erkänna Maximilian, ej heller åtaga sig någon förpligtelss att icko angripa honom. För ett i politiskt hänseende så bildadt folk som amerikanarne torde det ock vara något hårdsmält att af det napoleonska trontalet få erfara, det de sjelfve icke förmått begripa sina egna intressen med hänseende till Mexiko, utan kunna af kejsar Napoleon inhemta den lärdom, att dessa intressen icke strida mot Frankrikes. Frasen om den ,,sekelgamla vänskapsförbindelsen mellan Frankrike och ,den stora republiken lärer icke kunna utplåna intrycket af en slik förmätenhet från den franske kejsarens sida. Ett i dag anländt telegram talar om unionella truppmassors marsch till mexikanska gränsen, och ställningen i sin helhet är visst icke lugnande och kan ej heller blifva det, innan man erfarit, att de franska trupperna i Mexiko utan vidare omständigheter hemkallas. ASIEN. Från Bombay skrifves, att afghanerna hafva för afsigt att anfalla Seystan och att schacken af Persien skickat trupper dit. Det erbjudna underkastandet af Yarkund bar blifvit afböjd: af brittiska regeringen.