Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1866, sida 2

Article Image
örvandter led han väl icke brist i bokstaflig nening, men tillbragte dock sina sista år i fatigdom och hann icke pjuta någon frukt af sin från 12 rubel 90 kopek till 100 mark nyligen örhöjda pension. RIKSDAGEN. Vi meddela efter Posttidningen följande 1tförligare referat af: Plena den 20 Januari. Ridderskapet och adeln. (KI. 10 f. m) Tillkännagafs utgången af valet till tryckfrihetsnämnd äfvensom det slut, hvartill opinionsnämnden kommit. Derefter företogs det förr omnämnda valet af elektorer till utseende af justitieombudsman. Statsutskottets utlåtande 20, som i anledning af en kgl. proposition tillstyrker upplåtelse af f. d. piparebostället Bränn Ård vid Södermanlands regemente, för uppförande af skolhus it Wansö församling, föredrogs och godkändes. Samma behandling rönte ekonomiutskottets betänkanden N:ris 30, 32 och 34, som afstyrka väckta motioner om beräkning af bouppteckningsmäns arfvode för uppteckning af fast egendom; om lag mot godtyckligt ombyte af tillnamn; om bestämmande af vissa vilkor i fråga om rättigheten att utbekomma brandstod: om sättet för verkställande af en kommuns beslut i fråga om hundskatt. Riddarhusutskottets utlåtande Å 7, som afstyrker hr Fitinghoffs, C. B., motion om upplåtande af riddarhussalen till samlingsrum för den blifvande riksdagens första kammare, blef äfven af ståndet bifallet. Samma utskotts utlåtande JE 6 öfver riddarhusdirektionens riksdagsberättelse föredrogs punktvis och dels godkändes, dels lades till handlingarne, utom hvad beträffar 5:te punkten af första paragrafen, i fråga om hvilken punkt ståndet antog en af frih. Leuhusen, F. O., i utskottet afgifven reservation. Presteståndet. (kl. ii f. m) I dagens plenum utvaldes elektorer, som hafva att utse rikets ständers justitieombudsman. Derefter föredrogs och godkändes utan diskussion ekonomiutskottets betänkande 30, afstyrkande bifall till väckt motion om fastställande af bestämda arfvoden till bouppteckningsmän för uppteckning af fast egendom. Uti betänkandet Å 31 hade samma utskott likaledes afstyrkt bifall å ett af hr Henschen inom borgareståndet framstäldt förslag att, för stäfjande af oskicket att antaga annat namn, föreskrift måtte meddelas derom, att den som åstundar ombyta namn, skall tillstånd dertill söka, i stad hos magistrat och å landet hos Kgs Bfhde, som bör pröfva de uppgifna skälen och, i händelse af tillstånd till namnförändringen, föreskrifva att densamma varder delgifven vederbörande presterskap samt mantalsoch skattskrifvare inom en månad, vid påföljd att all verkan af den meddelade tillåtelsen kommer att förfalla. Mot det beslut, vid hvilket utskottet i afseende härå stannade, hade reservation afgifvits af en utaf utskottets ledamöter, kyrkoh. Ebelunah, hvilken yrkat så mycket afseende å motionen, att i följd deraf åtgärder vidtoges, hvarigenom presterskapet förständigades att vid meddelande af betyg eller utdrag ur ministerialböckerna alltid, der det med tillförlitlighet kändt är, jemte det nyantagna tillnamnet utsätta den attesterade personens fadersnamn. Detta yrkande vidhölls nu af reservanten, med hvilken prostarne Euren och Schmidt sig förenade. Med afseende å ämnets vigt ansåg doktor Sandberg den af kyrkoherden Ekelundh påpekade åtgärden behöflig samt hemställde huruvida icke frågan härom kunde hänskjutas till ståndets enskilda utskotts lagafdelning. Häruti instämde doktorerne Söderberg, Petrelli och Thyselius m. fl. Doktor Tegnår ansåg utfärdande af något stadgande härom ej vara behöfligt. På sin höjd kunde en påminnelse aflåtas uti Cleri Comitialis Cirkulär. Domprosten Sonden gick ännu längre, då han för sin del icke ansåg någon åtgärd i anledning af reservationen böra vidtagas. Sedan åtskilligt för och emot blifvit i detta ämne ordadt, bifölls, på förslag af erkebiskopen, betänkandet, dock med öppen rätt lemnad för den det åstundar att väcka särskild motion uti den utaf kyrkoherden Ekelundh uttalade syftning. I ändamål att motverka ett i landsorterne förekommande missbruk, bestående deri att egare af fastighet å landet, när eldskada öfvergått brandförsäkrad åbyggnad, öfverlåter brandstodsbeloppet till annan person än inteckningshafvare, hvilket länder de sednare till förfång, hade inom presteståndet väckts förslag om det stadgande ,,att vid inträffad eldskada å brandförsäkradt hus, uppfördt å för gäld intecknad jord å landet, försäkringsbeloppet icke må af vederbörande inländskt bolag eller dess styrelse utbetalas, innan inteckningshafvare hörd blifvit och varit i tillfälle att sin rätt bevaka, m. m. Uti häröfver af ekonomiutskottet afgifvet betänkande 32, som nu föredrogs, är af utskottet, på anförda skäl, hemställdt, att motionen måtte lemnas utan afseende. Emot de skäl, med stöd hvaraf utskottet affärdadt motionen, uppträdde professor Agardh, underkastande desamma en skarp och fördömande kritik. Talaren, med hvilken d:r Sandberg m. fl. förenade sig, yrkade återremiss, hufvudsakligast med afseende å det skydd för jordbruket, som med motionen åsyftades. — Professor Ribbing ingick uti en motkritik af professor Agardhs anmärkningar samt önskade bifall å betänkandet. Efter anställd votering återremitterades betänkandet genom 23 röster mot 20. Vidare godkändes ekonomiutskottets betänkanden N:ris 33 och 34, deruti utskottet dels tillstyrkt underdånig framställning hos K. M:t om utfärdande af en förordning, hvarigenom nödig kontroll å försäljning och utskänkning af maltdrycker kunde ernås, dels ock afstyrkt bifall till väckt motion rörande sättet för verkställande af en kommuns beslut i fråga om hundskatt. — Härefter och sedan åtskilliga under dagens plenum inkomne utskottsbetänkanden blifvit bordlagda, åtskiljdes ståndet kl. 2 eftermiddagen. Borgareståndet. (Kl. 10 f. m.—2 e. m.) I enlighet med ständets vid sista plenum fattade beslut föredrogs punktvis Lagutskottets tillstyrkande betänkande N:o 14, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer, med förslag till förnyad förordning angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof. Ehuru blott 1 S:n föredrogs, yttrade sig de flesta talare öfver åtskilliga andra, såsom 13 och 14 88, af det skäl, att de ansågo lessa Så stå i oskiljaktigt sammanhang med 1 5:n. Egentligen tvistades derom, huruvida Rikets Ständer skulle, på sätt man vid sista riks

23 januari 1866, sida 2

Thumbnail