Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1866, sida 2

all torde regeringens förhoppningar om en sle ugn session komma att bekräfta sig. Man påstår, att den till islamismen öfverli ångne Ismael Urbain, hvilken förut varit lu egeringens tolk i Alsier, och som åtföljde s rejsaren under hela hans resa derstä-r. les, skulle inkallas i statsrådet, enär det sv ill största delen är hans idter, hvilka kej-se aren i sitt bekanta bref till Mac-Mahon JT ramhållit. Man omtalar äfven, att statsrå-I let Fars skulle utnämnas till civilguvernör i Algier, en åtgärd, hvilken äfven öfverens-d stämmer med de i nämnde bref uttryckta h isigterna. 0 Demi-monde i Paris har varit illa ansatt v rån många af de franska tidningarne. AÄtt t lenna sjuka vext på samhällskroppen behöf-Il ver publicitetens skarpa behandling, bevisas s bäst deraf, att en särskild tidning skall upp-J! sättas för förfäktande af dess gemena intres-i sen. En oförskämdhet snart sagdt utan like! STORBRITTANIEN. Reformmötena aflösa hvarandra. De flesta inskränka sig till att önska en sådan parlamentsreform, som för tillfället är möjlig att åstadkomma genom de liberales och radikales samverkan med regeringen. Etti Lambeth hållet meeting, vid hvilket parlamentsledamoten Thomas Hughes beklädde ordsorandeplatsen, uttalade den åsigt, att allmän rösträtt är den enda tillfredsställande grundvalen för en folkrepresentation, samt beslöt att genom en deputation uppmana ministrarne Russell och Gladstone att för parlamentet framlägga ett på denna grundval bygdt reformförslag. TURKIET. Italiens, Sverges och Greklands ambassader i Konstantinopel hafva vändt sig till stormakternas representanter derstädes, för utvorkande af deras biträde att hos turkiska regeringen påyrka ett verksammare skydd för skeppsfarten på turkiska kusterna, särdeles vid inloppet till Bosforen. AMERIKA. Kriget mellan Spanien och Chili hade hitintills utmärkt sig för sin nästan fullkomliga brist på krigshändelser. Spanjorerna böllo sig till sjös, Chilenerna till lands; ett par försök af de förre att landsätta trupper hade misslyckats, och sedan dess hade amiral Pareja inskränkt sig till att kryssa utanför Cbilis förnämsta hamnar och speja efter chileniska fartyg, men den blokad, som på detta sätt åstadkoms, var af mycket lam natur, ty de nordamerikanska och derefter äfven de europeiska handelsfartygen seglade obekindradt ut och in, utan att amiral Pareja vågade antasta dem. Slutligen hafva dock inträffat ett par anmärkningsvärdare krigiska tilldragelser, om hvilka den sednaste posten från Sydsmerika meddelar närmare underrättelser. Den 26 November sammandrabbade chileniska ängslupen ,,Esmeralda med spanska kanon-ångbåten , Covadonga; ett nytt fartyg af stark konstruktion, med två 68pundiga kanoner och en 32-pundig, samt med en besättning af 14 officerare och 119 man. ,Esmeralda, en slup af 900 tons drägtighet, hade aderton 32och 24-pundiga kanoner, och en besättning af 123 man. .Esmoralda, som d. 17 Sept., då blokaden började, under nattens mörker smugit sig ut från Valparaiso, hade en längre tid kryssat på höjden af Chiachas-öarne och derefter åter styrt kurs mot chileniska kusten, då den utanför Papudo sammanstötte med ,Covadonga, som hade ombord depescher från Spanien till amiral Pareja. ,Esmerelda hade hissat brittiska flaggan, men strök denna och visade den chileniska, då den hade fått ,,Covadonga inom skotthåll. Nu började en häftig kanonad, som räckte ungefär 20 min. och slutade dermed, att den spanska kanonbåten, mycket skadad, strök flagg och gaf sig. Af dess besättning bade 2 man stupat och 14 blifvit sårade. ,Esmeralda, som icke lidit någon skada, styrde derefter med sin pris i släptåg till närmaste chileniska hamn, der den af befolkningen emottogs med jubel. Striden hade stått så nära land, att man der hört kanondundret och med ängslan afvaktat kampens utgång. Esmeraldas befälhafvare, don Juan Williams Robolledo, och samtlige dess officerare hafva för sitt välförhållande belönats med en grads avancement. De spanske fångarne åtnjöto god behandling. Nästan samtidigt med denna händelse hade en liten chilenisk bogser-ängare ,Independencia utanför Itata blifvit angripen af en från spanska linieskeppet , Resolucion delascherad storbåt med 70 mans besättning. Spanjorerna, som icke anade, att ,,Independencia var starkt bemannad och försedd med en kanon af grof kaliber, trodde sig lafva en lätt pris framför sig, då ,Independencia-, på deras varningsskott stannade och lät storbäten nalkas. Men knappt hade denza lagt sig långsides med bogser-ångaren, förrän chilenerna kastade sig öfver spanjorerna och efter en kort strid tvungo dem att gifva sig fångna. Brittiske gesanåten i Valparaiso hade tillsändt amirs Pareja en skrifvelse, som fordrade, att tan inom fyra dagar skulle utlemna brittiste ångaren , Matias Cousins, som spanjoreria vid början af blokaden hade kapat. Dagens post. TYSKLAND. Från Berlin skrifves den 16: Sinnesstäm