Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1866, sida 3

47 PIM) SMIDE — urinsyran uti urinen, dels svafvel och sosfor uti de fasta exkrementernas proteinföreningar. Vid den dekomposition, som uppkommer vid jäsningseller förruttnelseprocessen bildas af de qväfvehaltiga ämnena ammoniak och af svafvel och fosforföreningarne vätesvasla och sosforväte. De gaser, hvilka under denna process bildas, äro dels fri ammoniak och kolsyrad ammoniak, dels vätesvafla, och, genom dennas inverkan på ammoniaken, våtesvafladt svafvelammonium, samt dessutom fossorväte. Det är således dessa för helsan skadliga gasarter, hvilka utvecklas ur exkrementerna, då de lemnas åt sig sjelfva under tillträde af luft och vatten. Hvarje ämne, som af sin kemiska ellor sysikaliska inverkan antingen förmår förhindra denna sönderdelningsprocess eller mekaniskt uppsupa och qvarhålla dessa gaser eller ock binda de flygtiga förrutnelseprodukterna såsnart de bilda sig till icke flygtiga föreningar, kella vi desinfekterando ämnen. Till den första klassen af desinfekterande ämnen, eller de som ha egenskapen förhindra förruttnelseprocessen, höra de vidbrända oljorna: kreosot, tjära, coaltar m. fl. Till den andra klassen höra kol, animaliskt och vegetabiliskt, gips, stenkolsaska m. fl. ämnen, hvilka absorbera de fetida gaserna så snart de bildas. — Do till den tresjo klassen hörande desinfektionsämnen och hvilka företrädesvis ha denna benämning, äro de, hvilka verka chemico modo, i det de med de uti förruttnande orgeniska ämnen sig bildande gaser ingå föreningar, hvilka icke äro flygtiga och dymedelst förekomma luftförskämningen. Till dessa böra 1:0) syrorna, isynnerhet salpetersyra och clorvätesyra emot ammoniakaliska utdunstningar. 2:o) elor och under clorsyrl. alkalier mot alla organiska produkter, hvilka do förstöra i det de bemägtiga sig dessas väte eller ock, enligt Berzelii antagande, i det de sönderdela vattnet och härvid frigöra syret, som oxiderar de enkla ämnena i den organiska kroppen. 3:0o) salpetersyrlighet och svafvelsyrlighet och analogt med detta jernvitriol, hvilka dekomporera de organiska ämnena i det de bemägtiga sig deras syre och sjelfva bilda högre oxiderationsgrader, och slutligen 4:0) alkalier, såsom kali, patron, kelk, o. s. v., hvilka ingå kemisk förening med kolsyra, dekomporera svafvelväte och fosforväte, i det de bildade svafveloch fosforföreningarne med alkolierna, vid luftens tillträde, förvandlas till svafvelsyrade och fosforsyrade alkalier samt tillföljo af deras starka frändskap till syror framkalla ammoniakens sönderdelning och syrsättning, hvarvid qväfvet och vätet hvardera för sig förena sig med lustens syre till salpetersyra och vatten och den bildade salpetersyran upptager det förhandenvarande alkalit och bildar ett salpetersyradt salt. Det är denna sednare egenskap hos alkalierna, som betingar salpeterbildningen i de s. k. salpeterladorna och det är helt och hållet samma kemiska process, som tages i anspråk vid pudrettberedningen. Så snart amoniaken vid de organiska ämnenas förruttnelse börjar bilda sig, förvandlas den till salpetersyra, som ingår förening med alkalit. Qvätvet fixeras i stället för att förut bundet vid vätet ha variti flyktig form. Det vid sörruttnelsen bildade svatvelvätet och fosforvätet inverkar derjemto på alkalierna och bildar med dem svafvel-cch fosforföreningar, hvilka snart i luften oxideras till svafvelsyrande och fosforsyrande salter. På detta sätt förvandlas alla gasformiga ämnen, hvilka kunna bildas vid exkrementernas och urinens förruttnelse till icke flygtiga och all luftförskämning förekommes. Rådfråga vi nu åkerbrukskemien uti hvad som föregår på fältet, när färsk gödsel blandas med matjorden, så erfara vi att alldeles samma sönderdelningsoch ombildningsprocess der föregår, som i pudrettlådan. Alkalierna och de alkaliska jordarterna, hvilka till en viss om än understundom ringa qvantitet alltid förekomma i matjorden, fungera här såsom den vid pudrettberedningen tillsatta kalken och askan, i det de förmedla qväfvets öfvergång ur amoriaken till salpetersyra och svafvel, och fosfor till svafvelsyra och fosforsyra. Endast i dessa föreningar kunna vexterna tillgodogöra dessa ämnen; jorden fungerar här såsom ett digestionsorgan och gör dessa för vextens näring nödvändiga beståndsdelar smältbara. Från denna synpunkt sedt blir derföre latrinömnenas beredning till pudrett såväl i sanitärt som ekonomiskt afseende fullt rationelt. Återstår blott att tillse i hvad mån och det praktiska utförandet af detta system lomnar något öfrigt att önska. Jag hvarken kan eller vill inläta mig uti något bedömando af den frågan, huruvida pudrettberedning kan bedrisvas med någon vinst för kommunerna eller entrepenörer. Erfarenheten från andra länder vittnar just ej om serdeles gynnsamma resultater i detta afseende. Men huru härmed än må förhålla sig, äfven om framtiden skulle visa här hos oss att pudretten ej har så stort gödningsvärdo att dess försäljningspris förslår till betäckande af kostnaderna för beredningen, torde detta latrinsystem, såsom dot mest rationella och mest tillämpliga för de flesta af våra städer, likaväl förtjena pröfvas. — Slösar mani utlandet med millioner på utförande af kloaksystemet, hvilket erfarenheten visatha så många brister, kan det då anses för en obillig fordran att kommunerna, för åvägabringandet af detta system gör en uppoffring, hvilken i alia fall aldrig kan bli betydlig? En annan fråga, som torde vara vigtigare att besvara och som väl förtjenar hbygånvi