Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1866, sida 1

Bref. (Från I.-I:s korresp). Upsala d. 7 Jan. Som fordom i Xenofons ,,Upptåg Cyr soldater klarnade i ansigtet, då de fingo se hafvet, och berusade sig afluttor förtjusning så kunde vi härom dagen icko återhålla et gladt utrop, då de första hvita slingorna bör jade att dansa på fönsterratorna och mar snart hörde bjellerklang från trafvande här star, och än mer, fader Winter såg bistor ut med 9? köld om morgonen. Men ingen ting är evigt under solen, allraminst sn5. och den låg ungeföär så länge, som somliga behösde att putsa upp sin släda på — en dag, och så var det nöjet förbi, efterträdt af skarpt hvinande vestliga vindar och bristande isar och brustna förhoppningar på ett varaktigt vinterväder och möjligen på ett och annat slädparti. Som vanligt lefva vi ott fredligt och af .händelser icke besväradt lif, ty mellanterminerna erbjada sällan något synnerligt hvarken roligt att skrifva om eller att läsa. I Lördags och Söndags ättadagar sedan hade vi dock en liten anledning att icke på aftonsidan gäspa öfver lifvets enformighet, om man nemligen varit nog lycklig att få plats till de tvenno representationer, som Upsala stads skarpskytteförening gåfvo till förmån för sin kassa, eller åtminstone till den ena, ty samma pjesor gåfvos begge aftuarne. De voro: En Söndag i det gröna, af Hodell; Polkander i Stockholm, af Moqvist och Carl Sabelträff och bans Rivaler. Man var öfver sin egen förväntan nöjd med gin afton, ty de spelande bade väl lärt sig sina roller och voro dessutom maskerade på ett högst förtjenstiullt sätt. Före hvarje representation deklamerades en prolog af skarpskyttekorporalen, målaremästaren Floroll, omgifven af tvenne afdelaingar skarpskyttar i fall uviform. En transparang, uppburen af en gran och en tall, med H. M:t Konungens namn schiffer i guld, omgifven af fanor och en derofvanom tindrande polstjerna, samt Svea och svenska lejonet hållande vårt svenska. bjeltevapen omfattadt — allt upplyst af bengaliska eldar — företedde en serdeles fosterländsk och angenäm syn, för hvilket också starka applåder vankades till ära för dekoratören hr Florell. Prologen var författad af br Centervall (signaturen Sigurd Slembe i de ,sju signaturerna) och utmärkto sig för ett rent och fosterländskt språk, och lämpad ör frågans betydelse. Att husen båda gånserna voro fullsatta, torde knappt behöfva sägas, och nettoinkomsten, hvilken vi dock innu ej på siffran känna, lärer vål ej unlerstiga 1,000 rdr, hvilket var en god bjelp ör denna framåtsträfvande kår, som nu sjolf ör första gången uppträdde på tiljan inför len så sparsmakade Upsala-publiken. Emelertid bör detta goda emottzgande, do rönt, porra dem till nya ansträngningar, och säES EN RA RTR SN EE ONT MN I ON NE ne