Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1866, sida 2

närvarande förhållanden sin stora betydelse. ,Hvad i dag kan synas som ett vanmägtigt ord, säger Kölnische Zeitung, ,kan om några år härefter visa sig som en fortverkande handling., Under de trenne sistförflutna åren har knappt någon dag förflatit, då preussiska regeringen icke anordnat en eller flera tryckfrihetsprocesser eller beslag mot olika tidningar. Haru oförtrutet denna verksamhet fortgår, derom kan man få ett begrepp, då en enda nummer af Kölnische Zeitung (för den 14 dennes) omtalar sju sådana rättegångar. Men hvad regeringen dermed vinner är svårt att säga. Nationens omdöme om henne blir derigenom icke förändradt; detta visar sig bland annat af de sednaste valen till deputeradekammaren, då i afgångna ledamöters ställe nya blifvit utsedda, som nästan alla tillhöra den radikala sidan af framstegspartiet. ITALIEN. De demokratiska tidningarne framhålla, att den af Mordini eftersträfvade föreningen mellan venstern och venstra centern ingalunda är synonymt med ett förbund mellan Mordini och Ratazei. Öfverhufvud taget, är den sistnämndes isolering ett ganska anmärkningsvärdt tecken för den närvarande situationen. Ända tills presidentsvalet i deputeradekammaren trodde både vän och fiende Ratazzi vara en alldeles omistlig person, då hvar och en deremot nu icke ens sätter denne statsmans användande i fråga. Öfverste Tamajo, hvilkens afsättning vållade så stor bitterhet mot den förre krigsministern Petitti, har å nyo blifvit insatt i tjenst af den nye krigsministern. En lärd i Palermo, Spada, har utgifvit en py samling af den så kallade Capitula regni Sicilie, hvilken innahåller de intill år 1815 inom sicilianska parlamentet väckta förslagen, och hvilka sedan genom det kungliga plakatet erhöllo laglig kraft. Den sista samlingen föranstaltades under förra århundradet af Testa, och till denna samling sluter sig Spadas verk, hvilket har till titel: Capitula regni BSicilie recensioni Francisci Testa addenda. I förtalet gör Spada en förträfflig skildring öfver nämnde parlaments 300-äriga tillvaro, på samma gång som hela samlingen vittnar om en förvänande flit och en särdeles ändamälsenlig anordning. Vid den liberale prestens Pizzi begrafning i Piacenza, gjordes demonstrationer mot dervarande klereci. Efter begrafningen begaf sig en mängd folk till det biskopliga palatset under ropen: ,Bort med intoleransen! Man ville med våld tvinga biskopen till förklaringar öfver, hvarföre han ända till sista stunden låtit Pizzi vara exkommunicerad. Genom några inflytelserika personers bemödanden afbrötos demonstrationerna. Endast en prest, hvilken haft oklokheten, att läta några okloka yttranden undfalla sig, måste skyddas mot den allmänna förbittringen. Den 10 dennes härjade en svår storm i hamnen vid Civita Vecchia, hvilken vållade många olyckor. Ett med spanmål lastadt fartyg gick till bottnen och ett, lastadt med vin, tog stor skada. Den päfliga korvetten Conception stötte på det franska skeppet Annis. Många fiskarbåtar omkommo och största delen af bröstvernet till hamnen blef förstörd. SPANIEN. Äfven i den händelse, att Prims resning skulle misslyckas, lärer ODonnelt knappast komma att stanna vid statsrodret, och de af oss förut omnämnda ryktena om ministerförändring torde således icke vara gripna ur luften. Att den nuvarande resningen länge varit förberedd, bevisas derat, att endast i Catalonien lära i denna stund förefinnas 35 å 40,000 gevär. De hafva sedan lång tid varit gömda i skogar, hålor och en mängd ställen, dolda af småskog. De Cataloniska progressisterna äro för öfrigt republikaner. De säga, att deras provins och Andalusien äro de enda delar af Spanien, hvilka genom sin handel och industri uppehållit hela landet. De sky derföre icke, att hysa vissa partikullaristiska planer, i det de tala om en , republikansk konfederation på Pyreneiska halfön, hvilken kunde sätta dem i tillfälle, att sjelfva njuta frukterna af sin flit. I de politiska männens lif förekomma ofta besynnerliga motsägelser. Så t. ex. har Patricio de la Escosura författat den underdånighetsadress, som cortes framlemnat till drottningen, och det var samme man, som, i November och December 1856, i tidningen ,,La Presse i Paris skref så häftiga artiklar mot drottning Isabella och hennes dynasti, att en spansk domstol dömde honom härför till mångårigt fängelse. FRANKRIKE. För bysättningslagens upphäfvande torde den inom de högsta kretsarne nu rådande sparsamhetslusten komma väl till pass. Den areal och de byggnader, som användas för bysättningshäktet i Paris, anses vara värda 5 millioner francs, och Seinedepartmentet har dessutom årligen att draga 100,000 francs i direkta omkostnader härför, så att i det hela 350,000 francs uppoffras, för indrifvande af i medeltal, 245,000 francs om året åt en ganska tvetydig klass af fordringsegare. De fångna i Clichy representera nemligen under de sista 11 ären en skuld af 202 mill. francs, men