Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1866, sida 4

chard Cobden (nationalekonom och parlamentsledamot); Alexander Bixio (nationalekonom, folkrepresentant och publicist). Militärer. Öfverste Charras (,det afrikanska lejonet, död som republikan i landsflykt); genoral Lamoricidre; marskalk Magnan; öfverste Labord (en af Napoleon I:s följeslagare till Eiba); italienske generalerna Fanti och Pinelli; amerikanske generalen Stonewall Jackson; engelske vice-amiralen Rob. Fitzroy (den bekante meteorologen); danske generalen de Meza. Vetenskapsmän, skriftställare och konstnärer. Prouduon; baron Josika (grundläggaren af ungerska romanlitteraturen); Luigi Marzi; Hofman Poeerlkamp (holländsk lärd af stort rykte); John Richardson (naturforskare); botanikerne Will och Jackson Hooker; geologen Grosby; astronomen Rovan Hamilton, meteorologen (och republikanske folkrepresentanten) Mathieu de la Dröme; sir John Paxton (den berömde uppbyggaren af expositionspalatset i Hyde Park); belgiske målaren A. Wiertz; sångerskan Judith Pasta. Kopmän. Karl Heine i Hamburg; Richard Thornton (filantrop). Äfventyr i Djurhagen. Förliden trettondedag jul gingo trenne karlar ut till Djurhagen i trakten af Ropsten ej långt från Stockholm, för att bese den mångd rågetter, som der finnas. Sedan de kommit öfver gärdesgården fingo de snart se en massa dylika djur och stannade ett stycke ifrån dem. En större råbock gick dem till mötes, ställde sig nära dem och betraktade de okända så allvarsamt, som om han ville hindra dem från att gå vidare. En af de tre, B., slog bocken på nosen med en käpp, för att jaga honom undan. Bocken reste sig och gaf B. ett slag så hårdt, att denne föll till marken. Man fruktade att hela skaran skulle vara lika sinnad, nvarföre de begge andra karlarne började springa åt gärdesgården. Bocken tog en ginväg liksom för att genskjuta dem. Hvad som frälste dem från det uppretade djuret var att en af karlarne tog den korg han bar på armen och kastade den öfver bockens horn. Medan bocken arbetade med att blifva fri från den förtretliga korgen, hunno de flyende till gärdesgården. B., som i följd af slaget knappt förmådde gå, hade under tiden begifvit sig till ett träd och uppklättrade deri. Bocken fick snart sigte på honom och kom till stället jemte en mängd getter, hvilka kringrände trädet. De syntes ej vilja gå derifrån, och kamraterna visste ej huru de skulle få ned B. ,Jag skall försöka, sade slutligen en af dem, som voro i den trygga hamnen bakom gärdesgården. Han tog fram ett litet jagthorn som han hade i fickan och börjede blåsa. Djuren lyssnade en stund stilla, men efter hand lockades de af hornet och marscherade snart bort till musikanten. B. släppte sig nu ned från trädet, begaf sig på en omväg så fort han orkade till gärdesgården och kom öfver den, hvarefter både han och musikanten samt den tredje kamraten begåfvo sig från detta farliga ställe, med föresats att aldrig mera olofvandes öfverträda bjortpackens hägnad. Väderleksspådom för år 1866. (Ur Gotlands läns Tidning). 1. Nittonårsberäkningen. Två Måncyklar jemföras; börande således årets väderlek öfverensstämma med den åren 1828 och 1847 inträffade väderleken. År 1828 var viotern ostadig, särdeles mot slutet; våren i sin förra hälft ombytlig (storm, köld och mycket snö den 3—5 April) och i sin sednare hälft mest varm och torr; sommaren började med torka och stark värme, men mot medlet af Juli och sedan allt framgent föll många gånger regn (störtregn och hagel den 13 Augusti), under det att måttlig värme fortfor; hösten, regvig i början, var sedan ombytlig (snö och storm den 17 Oktober, litet varm den 23 Oktober), men i sednare hälften kylig och regnig med snö ibland; (slädföre den 2—4 och 22—31 December); afkastningen af råg och hö var medelmåttig, af korn klen och potatis 18 å 28 gånger utsädet. År 1847 var vintern jemn och allvarsam med varaktigt slädföre; våren kall i förra hälften, med slädföre från den 29 Mars till den 18 April, samt lindrigt varm i sednare hälften, med något regn då och då; sommaren ombytlig och i Augusti mycket varm; hösten kylig med föga regn (snö och slädföre d. 21—31 December); grödans afkastning god. 2. Vintergatan förespår någorlunda jemn vinter. 3. Snöblomningen, visar något snö, Svinmjelten jemn vinter, samt Sankt Mårtens gås blid vinter i början och sedan litet kall, men icke alldeles jemn, barsk i slutet med kall vår. 4. Bondpraktikan visar ostadig vinter, biid men dock ej frostfri vår, våt och stundom stormig sommar, vacker höst, ymnig sädesgröda, men litet foder och klent fiske. 5. Dittmars Väderlekslära förespår ostadig vinter, dock mera kall än blid, vacker vår och sommar samt kylig och regnig höst. 6. Uerschels Tab ell förespår vintern ombytlig, men dock för det mesta kall; våren regnig, men sedan vacker och sist föränderlig; sommaren dels föränderlig i början, vacker i medlet, samt regnig och stormig i slutet. Ehuru jag öfverlemnar åt hvar och en att sjelf sammanföra förutsägelserna och deraf draga tjenliga slutsatser, hyser jag för egen del den förmodan: att vintern blifver temligen jemn och li drigt kall från medlet af Januari, våren i början ombytlig och sedan vacker; sommaren ombytlig och hösten likaså, men i December kall och snöig. Som jag icke haft tid att uträkna förmörkelserna, får jag anföra, efter vetenskaps-akademiens ofullständiga almanackor under året, nemligen: soiförmörkelser den 15 April, 9 September och 8 Oktober, samt månförmörkelser den 31 Mars och 24 September. Af dessa blir endest månförmörkelsen den 31 Mars på morgonen synlig bär på Gotland, om luften är klar. L 2 — Tei