Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1866, sida 2

en examensförbindelse, sör att till honom draga lärjungar. Dessa skulle fastmer sjelf-v mant irfiana sig från alla delar af landet ochs omfatta sitt läroådne med brinnande ifver.: Så hade en botanisk skola af sig sjelf uppstått, och om någon lärjunge derefter erhöllo ett vistord eller betyg af en sådan lärare, så är det ganska gifvet, att det komme att äga ett högt vitsord. Sammalunda blefve förhållandet om en framstående medicinsk lärare uppstode, eller flere sådane, hvilka bildade en fri undervisningsanstalt för läkarekonsten. Deras intyg för de lärjungar, som önskade sådana, skulle tillvinna sig auktoritet i den mån läroanstalten bure goda frukter. Vi föreställa oss att den tankegång, som leder denna framställning, är för mängen ännu svår att fatta, emedan hvad här blifvit sagdt ej utgör en fullständig atredning af ämnet, samt emedan man är bunden vid de gamla föreställningssätten. Vi äro likväl förvissade, att vår odlings framtid ligger jast på detta område, d. ä. uti emancipationen från det! kinesiskt-preussiska mandarinväsendet, och ösvergången till ett nytt system, hvars grundsatser äro: fria högskolor, tillgängliga för alla, fördelande sig i specialstudier, hvilka befrämjas af lärare, som kunna odeladt egna sig åt sina vetenskaper och drifvas af ett inre behof att fritt meddela dem, det hela bygdt på grundvalen af en elementar-undervisning, som är af rent allmänt mensklig natur. Om härtill anmärkes att akademier af sådan beskafssevhet tillhöra ej staten, utan kommunen allena, omedan den förra blott har att se till att den får skickliga ämbetsmän, så strider visserligen detta emot hvad hittills ansetts vara statens åliggande, då man påkallat och erhållit dess understöd för sådena institutioner såsom K. Vetenskupa Akademien m. m. Men vi skulle ock för vår del helst se, att kommuneraa kunde dervid bjelpa sig fram utan statens mellankomst, emedan man allenast på detta vis kan ställa sig på fri grurd, oberoende af en mängd föreskrifter, som skulle på mångfaldigt sätt förlama den fria utvecklingen. Det är ock af detta skäl vi ansett att Göteborg icke bör önska framgång åt förslag, som åsyfta en förflyttning bit af vare sig Upsala eller Lunds universiteter. Åtminstone böra vi dessförinnun hafva lagt en så fast grund för vår nya institution, att denna icke komme att fastna i de gamla universiteternas slentrian. Den rätta vägen torde vara, att först ordna väl sina nya förhållanden och sedermera låta en och annan fakultet vid de gamla högskolorna helt enkelt bortfalla. Närmast föreligger i detta fall den medicinska högskolan i Stockholm, hvilken ovilkorligen gör de medicinska fakulteterna i Upsala och Lund obeköfliga. Det antal lärjungar dessa dermed förlora, ersättes rikligen genom det ökade antalet lärjungar i andra ämnen, beroende af landets växande folkmängd, välstånd och bildningsdrift. Derefter kunde den juridiska sakulteten följa, hvars plats utan tvifvel är i hnfvudstaden. Deremot antaga vi att do theologiska fakulteterna alltid böra bibehållas i Upsala och Lund, åtminstone så länga vi äga en stats-religion, som påkallar danandet af prester med on af ataten på förhand uppgjord och fastställd theologisk öfvertygelse. Äfven flera andra vetenskapsgrenar skola alltid kunna, synes det oss, bibehållas vid de gamla univorsiteterna, samt åtskilliga nya dermed införlifvas, såsom t. ex. den ofvan antydda pådagogiken. Vi sluta denna flygtiga framställning med att citera några ord utur ett enskilt bref från vår nyligen aflidna försattarinna Fredrika Bremer, som skref i medlet af ferlidet år bland annat följande: ,Ett annat andragande har jag äfven — — — Det ör om påskyndandet af den fria akademien, hvarom jag, med så oatsäglig tillfredsställelse, läst i Göteborgs Handelstidning. Bäste vän, sätt den i gång! — — — och tänk på att, utom redan omförmälda lärostolar, inrätta ännu en för en vetenskap, som är nu för tiden rätt behöflig och som — jag kan icke nog förundra mig deröfver — hittills hållits anonym eller såsom en bisak, en liten adjunkt till andra professioner med gamla berömda namn, och hvilken jag fannit så behandlad i alla länder och vid alla akademier dem jag vet något om. Låt den framträda i Göteborg i öppen dag, i golens ljas och vid dess rätta namn: , Samhällslära!? — — — Ack, huru gerna komme jag ej ännu en gång till Göteborg, om än endast för att sitta såsom åhbrarinna i den lärosalen! D2— —7 D — — !wte a NN HÖ Nf — — Jr fd rt ——— Ä m..nAn— oms an Finansiellt. Såväl Times som andra engelska tidningar underrätta sina läsare, en eller flera gånger i veckan, om kursförhållandona från London till Paris och Hamburg och huru priset å guld i följd deraf ställer sig på de olika börserna, deraf det framgår att differensen å guldpriset vanligen ej är mer än en å två tiondels procent. Då det äfven torde intressera våra läsare att få se en dylik uppgift härifrån, gå vi stt meddela de sednaste tre månadernas kursnoteringar bär i Göteborg för tro månaders vexlar på Hamburg, den derstädes noterade diskonton, huru å vista-kursen stälier sig här, samt huru många procent den härstades noTa banana Klunmntlmana Jaan PP RK SV