Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1866, sida 2

on och annan förbisedd exercitiemästare, och den praktiska alldeles ej förekommit. Den vetenskapliga hufvudafdeloingen kan ördelas i våra kända fyra fakulteter, med sina underafdelningar, eller ock på ett annat och bättre sätt. Den estetiska delar sig naturligen ester följande bildningsämnen: Musik, bildande konst, vitterhet, dramatisk konst och gymnastik. Till den praktiska afdelningen hör: landtbraksakademien, militärskolan, polyteckniska skolan, handelsskolan, m. m. Nu finnas inom Stockholm grundämnena till en sådan omfattande institution långt mera än hos något af våra s. k. universiteter. På det vetenskapliga fältet möter nemligen först k. vetenskapsakademien, med sina professorer i astronomi, fysik, kemi, mineralogi, botanik och zoologi, varande alltså naturkunnigheten här ganska fullständigt ropresenterad, med stora och dyrbara samlingar. Vidare kgl. vitterhets-, historieoch antigvi ets-akademien, utur hvilken vitterheten borde uteslatas, för att här må kunna bildas rent historiska lärostolar. För det medicinska studiet har man Carolinska instilutet, som redan är ett fullständigt medicinskt läroverk, med Stockholms många och stora sjukhus för praktisk undervisning och öfning. Hvad här borde tillkomma vore i första rummet en sådan länk, som hr Ljungberg föreslagit, nemligen en institution för rättsoch statsvetenskap. . (Blefve en sådan upprättad, så kunde och borde de medicinska och juridiska fakulteterna i Upsala och Lund upphöra — derhån borde flyttningsfrågan inskränka sig, hvaremot pedagogiska undervisningsoch öfningsanstalter möjligon borde upprättas i dessa universitetsstäder.) För den estetiska afdelningen bar man i Stockholm Musikaliska akademien, med sina lärostolar, Fria konsternas akademi med slöjdföreningens skola, Svenska akademien (för litterataren, vitterhet, vältalighet, m. m.) och Gymnastiska centralinstitutet. På det praktiska området möta: kgl. landtbruksakademien, k. krigsvetenskapsakademien, med Mariebergs och Carlbergs krigs-skolor, tecknologiska institutet (som borde ombildas till ett fullståndigt polyteckniskt institut för riket), samt det nya handelsinstitutet. I öfrigt har man sådana institutioner som statistiska centralbyrån, riksarkivet och kgl. bibliotheket, m. fl., hvilka kunde ingå såsom länkar med i det hela, då en eller flera tjenstemän vid dessa verk kunde åläggas öreläsningsskyldighet i statistik, bibliognosi, m. m Man finner alltså att i hufvudstaden förefinnas redan så många elementer till en stor och omfattande universitets-institution, att der blott behöfves en organisation för det hela, jomte dess kompletterande med en och annan ny länk, som ännu saknas, för att det önskningsmål man söker skall varda uppnådt. För oss i Göteborg saknas deremot nästan alla dessa elementer, åtminstone kunna do som vi ega endast betraktas såsom frön eller embryoner. Men vi tro dock att man äfven här kan uppnå målet genom att småningom närma sig detsamma. Så kunna här tid efter annan lärostolar upprättas i än det ens, än det andra ämnet, alltefter som dels ärarekraftor finnas tillgängliga, dels personer äro intresserade af att grunda en lärostol för ett visst ämne. Så har man redan ran och man emellan talat om en lärostol för statsrätt, eller samhällslära, som skulle kallas Louis De Geers lärostol, en annan i statsekonomi, som skulle kallas Gripenstedts ärostol o. s. v. På detta vis skulle äfven när den stora ramen kunna tid efter annan yllas, i den mån donationer erhölles samt ntresset för vetenskaplig och estetisk bildting hos allmänheten tillväxte. Nu frågar man: hvad menas med en dylik ärostol? skall den ej vara förenad med xxamina, hvilka ju äro nödvändiga garantier ör embetsmannabildningen ? Nej — man bör tvertom helt och hållet rigöra sig från hela detta examensväsen, som tynger på våra universiteter och som skall slutligen förvandla dem till kinesiska nandarinskolor, derest ej en förändring deri mart nog göres. Hos vår ,fria akademi70rde detta otyg åtminstone ej vinna insteg, medan ordet ,fri der uttrycker just stuliernas frihet, d. ä oberoende af allt Xamensväsen. Hururida detta sednare är oundgängligt ;ödvändigt för embetsmannabildningen vilja i ej för tillfället undersöka, utan endast ;rinra att man i Nordamerikas Förenta Staer reder sig förträffligt utan ett sådant tvång. Men frågan gäller icke att grunda en ny ildningsanstalt för ombetsmän, utan att öppna illfallen till fria och sjelfständiga studier t hvem det vara må. Man antager att let är företrädesvis personer, män och qvin:or, som ingått i det praktiska lifvet, hvilka kullo deraf begagna sig och draga frukt. 3å finnes här t. ex. ett antal unga yrkesnän — köpmän eller handtverkare — som ro intresserade af kemien. Den i detta mne grundade lärostolen gifver dem tillälle att dels genomgå en offentlig lärokurg ämnet, dels inhemta särskilt undervisning. )en som dertill har råd — och datta nhia