Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1866, sida 2

Article Image
ket öfverklagade perninge-trångmålet i landet, yttrar motionären: Om jag i nu afhandlado ämno — ett ämne, som jag önskat sakkunnigare män ön jag sökt utreda — varit nog vidiyfög, så kommer det sig af nitålskan för vår modernärings fromma och bestånd, emedan jag icke önskar se henna behandlas som den oi-jas son. Med glad förvissning att alla med nnig i detta fall lysa dåylika känslor eger jag den säkra tillförgigt, att alla med enig och allvarlig vilja skola ge till och bemöda sig om att vårt jordbruks utveckling och blomstring ej måtta hämmas genom brist på nödigt rörelsekap Dessa bemödanden underlättes betydligt derigenom att vi redan hafva en passande, vå organiserad låceinrättning för allmänhetens behof uti Allmänsa Diskontverk Det återstår således blott att Allmänna Diskonten erhålter tillröckligt med medel för stt den skall kunna afhjelpa de kända behofven. För att vinna detta mål tar jag mig friheten härmed vördsammust föreslå, det Rikets Höglofliga Ständer måtto besluta, att Allmänna Diskontsonden, som nu utgör 9,600,000 rdr, genest måtte ökas med 2,100,000 rdr; och videre att berörda fond under loppet af åren 1866, 1867 och 1868 ytterligare måtte saccessivt förstärkas, tills den blifver 18,000,000 rår rmt; dock så, att, i all bankens tillgångar det tillåta, den äskedo förstärkningen före sagda tids utgång måtto denna Diskontfond tillgodokomma. P;å det medel till en dylik förstärkning måtto blifva tillgängliga, får jog lika vördsamt föreslå: 1:0) att hela bankorinsten nåtta till detta ändamål anvisas. Denra anordning är jag viss om skullo, enligt Bankoreglementet, bereda landet största heder och ny:ta. Genom den dryga bränvinsskatten erhålla jernvägsrno bankons vinst i dubbelt mått tillbaka. 2:0) att till Alimänna Diskontons förstärkring vidare antändas de til Riksbankon från Allmänna UHypotheksbanken inflytande medel från dit öfve flyttade fastighets lånefond, ellor i dess ställe andra disponibla medel från Riksbankens reservfond. På grund af hvad i förestående motiver blifvit yttradt, torde ingenting vara billigare än att landtbraket genom Allmänna Diskontfondens förstärkning äter sär hvad det mistade vid fastighets länefondens indragning. 3:o) att kreditiven till Manufaktur-diskonten, Jernkontoret och Filialbankerar, för de sednare, då oktrojtiden tillandalöper, uppsägas och inårifvas, för att Allmänua Diskonten tillhandahållas. Då redan vid föregående riksmöten sakkunnige män visat skäl för Mannfaktur-diskontens indragning och då det torde vara ölverslodigt hafva annan styrelse och förvaltning för benkens fonder än dess egna; så och då berättigade låntagaro vti detta kreditiv kunna Ika väl låna i Handelsoch Näringsdiskonten, saknas icke skäl för indragningen. Enahanda skäl tala ock för indragningen af kreditivet till Jornkontoret; hvartill dock kommer, stt som jernhandteringen crbållit stora lättnader och friheter och har till sitt förfogande uti Jernkontoret ett eget kapital al öfver fyra millioner, så kan denna nä gren med läitboi undvara omförmälda k tiv. Hvad kreditivea till Filialbankerna v kommer, så och då hvarken Riksbanken eller slimänheten synes af dessa bavker hafva särdeles gsgn, torde de efter nu beviljade oktrojtids utgång lämpligen böra försvinna, då do i ella händelser kunna ersättas af enskilde banker. Slutligen och på det men ej genom öknin gen af Allmänna Diskonttonden må befara särdeles ökade göromål och förvaltaingskost nader torde, för såväl lånekontorens som läntageres beqvämlighet, omsättaingarnes antal inskränkas till minst tronne, hvardera omfattande ett år, eller bögst sex, hvardera omfattande sex. månader, med i förra fallet en tredjedel, i sednaro en sjettedel i inbetelning af erhållet län. Ordnandet af detta öfverlemnor jag dock att pröfvas af Höglofliga Banko Utskottet, till hvilket Utskott jag vördsammast anbäller stt denna motion måtte remitteras: Stockholm den 8 Nov. 1865. J. Rundbäck, från Göteborgs län. Protest. I Alingsås Veckoblad läses följande insända uppsats, hvilken, efter hvad vi särskildt erisrit, uttrycker den allmänna Meningen i orten: Det hörer visserligen, som bättre är, till undantagen, att något ombud vid sednare tiders riksdagar aflemnat till konstitutionsutskottet anmärkningar emot konungens rådgifvare, och det är nelt naturligt att så må å vi länge haft ah A 2 An PAR

9 januari 1866, sida 2

Thumbnail