Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1866, sida 2

gier, som under ärhundraden möjliggjort för Europas aristokratier att göda sig med folkets svett. Marstrand. Berlinertidn. Volks-Zeitung har åt reformen i Sverge egnat artiklar, som betraktet ess betydelse dels ur synpunkten af det inre framåtskridande i alla riktningar, som efter denna reform kan väntas, dels med häcseende till den skandinaviska frågan, som Volks Zeitarg anser härigenom vara bragt närmare sia lösning, Först och scamst, yttrar detta dogbiad, ,är det af bögsta vigt att iakttaga, hasu en på ståndegrundvalen byggd föråldrad författning öfverlefver sig sjelf och haru dess uppbäraro och representanter drifna af tidens förändrade behof, sjelfva komma till det beslut att bekräfta en ny författning, som motsvarar det närvarandes lifsförbållanden och vår tids rättsbegrepp. Men till grund för hela rörelsen ligger äfven ett andra motiv af längre gripande följder, som kan för Europas Nord blifva af högro betydelse. Ty med denna reform af den svenska författningen inträder den ofta omtalade planen till ett förenadt Skandinavien i leden af möjliga händelser. Äfven om det är onckligt, att Sverge hade inre bevckelsegrunder att undanrödja en utlefvad försettaingsforn och närma sig det moderna statslifvet, så är det likväl omisskänligt, att dot andra motivet bade såväl vid plenens uppgörande som vid dess utföranda en ganska väsendtlig andel i reformen. Vi hafva grund att antaga, att det rena reformbehofvet var hos svenska folket driffjedern till den energi, hvarmed det genomförde denn omgestaltning; men vi tro också att den högre utsigten till ett skandinaviskt rike var hos konungen och de högro stånden anledningen till det stora reformförsöket och dot väsendtligas:e mogzeniet vid dess genoa ferande. Tidningen fortfar: ,Likasom andra stater, der den dynastiska vidskepelsen blifvit utplånad genom ombyte af regenthus, egdc Sverge det medvetande, att statens rätt och magt ha sina rötter i folkets hf och väsen. I Sverge herrskar icke den mörka menniskoafgnderiots lära, att folken skapats af Gud endast för att blifva regerade af furstar. Der gäller kronan för att vara uppbäraren och beskyddaren af statsrätten och statsmagten, som hafva sin grund i statsoch tolklifvet. Konungadömet i Sverge var således inskränkt till det befogenhetzomräde, som en författning utstakat — en författning, som af landets representanter med vaksammaste allvar beskyddades mot möjliga ingrepp. Efter dessa reflexioner öfvergår Volksleitung till en skildring af vårt gamla riksdagsväsen, hvilken skrildring dock lider af väsendtliga fel, samt redogör derefter i korthet för vår nya riksdagsordning, som den jemför med Belgiens och hvari den finner alla garantier för ett sundt politiskt lif. Särskildt frambåller den preussiska tidningen de företräden den svenska folkrepresentationen har framför den preussiska derutinnan att don förra, utan att bohöfva vänta på en inkalle!se, skall årligen sammanträda och, utan att befara en upplösning eller hemförsofaing, kan under fyra mänader om året sköta sina åligganden, äfvensom deratinnan, att folkets sjelfbeskattningsrätt genom sina representanter är så fast grundad och klart formulerad, att den är höjd ötver alla invändringar och tvifvel. Tidningen slatar med att helsa den i Scerge genomförda reformen såsom en äfven för andra folk och länder glädjande tilldragelse. I sammanhong med oJsvanstående må anöras följande utdrag ur ett särskilt bre: rån en framstående och högt aktad norsk embetsman: .Ja, Ni må tro att det är icke blott i idningsberättelserna och yttre tillställningar, om vi norrmän hafva glädt oss åt Sverges ycka. Nej, jag vågar säga att hola natioen är genomströmmad af uppriktig och arm fröjd öfver den stora tilldragelsen, som kall höja vårt brödsaland i alla riktningar och gifva Sverges utveckling en så mäktig mpuls framåt, att den också skall utölva nverkan på oss, som för framtiden skola )efrakta brödrariket ej blott såsom det större ch likare, utan och såsom det land, som enom fullkomligare konstitutionella instituioner skall visa oss vägen. Och huru har et icke glädt oss och särskilt mig, som har nånga kära förbindelser i Göteborg, att se uru denna måäktiga och upplysta stad så llvarligt och kraftigt bidragit till den goda akens seger. Finansiella åtgärder. Bland de åtgärer, som blifvit vid denna riksdag föreslagna, l lättande af den svenske jordbrukerens nansiella bekymmer, intager en motion af ksdagsmannen Rundbäck ett framstående im, såsom varande af ren praktisk ratur. rr Ra lea