Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1866, sida 2

Article Image
nedsättningar. Iställetför den inkomstförCladstone i sitt sednaste budgetförslag antog såsom sannolik och på hvilken han i hvarje fall ville förbereda parlamentet, torde statsj ) Ition, och Gladstone kan således få tillfälle satt föreslå nya skattelindringar, så mycket mer ssom regeringen förbereder stora besparingar b . lands finanspolitik här äro öfverflödiga. Under sådana omständigheter torde det för den Å konservativa oppositionen blifva svårt att fför det starkt befolkade örikets näring slutliI denskull, yttrar Times, ,,glädja allmänheten sen grund för sådana farhågor är förhanI rapport derom, hafva utan svårighet kommit 09,1 J6,478 Å, trots alla skatteoch tullminskning af tillsammans 3, 800, 0O00 Å, som inkomsterna vid innevarande sförvaltningsärs slat icke hafva lidit hälften af denna reduki armåens och flottans budgeter. Detta är ett lysande resultat, så lydande i sanning, att alla lofordande kommentarier öfver Engöfvertyga landet om nödvändigheten att anförtro regeringen i torypartiets händer. En välkommen nyårsskänk har engelska allmänheten erhållit i den officiella rapporten om konungarikets fiskerier. Den fruktan har varit allmän, att hafs-fiskets afkastning skulle ärligen aftaga på grund af förderfliga fiskningsmetoder, ja att denna vigtiga källa gen skulle alldeles utsina. ,,Det skall föratt en gång för alla erfara, att alldeles inden. De regeringskommissarier, som haft i åliggande att undersöka saken och afgifva till den slutsats, att fisktillgången vid Storbrittaniens kuster är i stigande och skall så förblifva. Nu, då vi hafva blott alltför starka skäl att befara köttbrist, är denna underrättelse sannerligen välkommen. Ingen läsare må inbilla sig, att icke fiskförbrukningen är betydlig nog för att låta jemföra sig med köttförbrukningen. London förtär lika mycket fisk som oxkött. Man har beräknat att ungefär 300,000 feta oxar, som leverera inemot 90,000 tons oxkött, utgöra vår årliga tillförsel. Men man har likaledes beräknat, att 80,000 tons fisk af de större och finare arterna, oberäknadt hvassbukar, sill, krabbor, hummer och ostron, höra till vår årskonsumtion. Kommissariernas anmärkningar äro fulla af intresse. De betrakta hafvet som ett stort landtgods, hvilket blott till hälften är odladt. Detta med vatten betäckta land är, tunnland för tunnland, bördigare än jord i dess vanliga beskaffenhet. Det rikaste landstreck i England är mindre fruktbart på näringsämnen än en fiskerigrund af samma utsträckning. En aere god jord gifver ungefär en ton spanmål eller 3 centner kött eller ost årligen; en acre god fiskerigrund kan hvarje vecka leverera minst lika många centner näringsämnen. Fem båtar, tillhörige samme egare, uppfångade på en enda natt en massa goda näringsämnen, som i vigt motsvarade 50 oxar eller 300 får, och detta från en area, som ej hade 50 tunnlands vidd. Man behöfver icke bysa ringaste fruktan för att denna förvånansvärdt produktiva jords afkastning skall kunna uttömmas. I Nordsjön äro de notoriskt bästa fiskeribankarne endast delvis begagnade. Doggerbanken med en utsträckning af några hundra (eng.) qvadratmil är, ehuru högst fiskrik, till en stor del ännu obearbetad. Bankarne i ,, Tyska Hafvet hafva en yta lika stor med Irlands och utgöra älsklingstillhållen för Nordsjöns djur. Den 1 dennes utbrast i Londonoch St. Katarina-dockorna en eldsvåda, som ännu d. 2 ej var släckt. Varulager af stort värde hade blifvit lågornas rof. Den undersöknings-komit, som regeringen utsett i och för en ransakning med guvernör Eyre och öfriga myndigheter på Jamaika, är nu fulltalig och skulle med nästa postångfartyg begifva sig till ort och ställe. De sednaste underrättelserna från Jamaika bekräfta alla detaljer rörande det förfärliga blodbad guvernören och plantörerna tillställt på bönderna. Officielt tillkännagifves, att mer än 2,000 män och qvinnor blifvit utan laga undersökning befordrade till galgen genom summariskt förfarande krigsrätter. Ett än större antal, hvars siffra dock icke uppgifves, har mördats genom de af guvernören uppbådade vilda marronerna, som kringstrukit på landsbygden och nedhuggit allt lefvande — män, qvinnor och barn — som fallit i deras våld. För dessa marroner höllo plantörerna sedermera en fest i Kingston, på hvilken öfversten Tyfe förklarade, att , han var stolt öfver att ega sådane krigskamrater. Den, såsom dot vill synas, för Eyre och plantörerna oväutade underrättelsen, att deras förfarande väckt en storm af förbittring och afsky i moderlandet, har emellertid bibragt dem en helsosam skräck, och blodsdomstolarne hafva inställt sin verksamhet. Dock tillkännagifva äfven de s. k. konservativa tidningarne (de öfriga äro undertryckta), att de icke våga omtala allt hvad de veta eller kommentera hvad som händt. De antyda, att myndigheterna på stället söka, såvidt som möjligt, bortsopa alla indicier, som !kunna vara af vigt vid en ransakning, och att man svårligen kan få vittnen emot dem, såvida icke engelska regeringen vidtager åtgärder, som betrygga dessa vittnen mot plantörernas hämd. Lagstiftande församlingen på Jamaika var ifrigt sysselsatt med att utplåna alla konstitutionella inrättningar och garantier. Forslag voro i densamma inlemnade att afskaffa tvåkammar-systemet, inskränka valrätten till plantörerna sjelfva, lemna guvernören rätt att utnämna hälften af den blifvande kammarens medlemmar, undertrycka tidningspressen o. s. v. Negerskolorna, ehuru af negrerna sjelfva underhållna, hade blifvit stängda; likaså de flesta landtkyrkorna. I ÅFASmr —tB ?, Kö —d. —

8 januari 1866, sida 2

Thumbnail