Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1866, sida 1

Xx NEN RIKSDAGEN, Konstitutionsutskottet har i Thorsdags beslutit infordra de i ministeriella ärenden förda protokoll, som röra dels underhandlingarna i anledning af förvecklingarna mellan Danmark och de tyika staterna åren 1863 och 1864, äfvensom angående det då ifrågasstta förbundet mellan Svorge, Norgo och Danmark, dels instruktionerna för dervarande svensk-norske ministern i Köpenhamn grefve H. Hamilton och dennes afskedsansökan. Statsutskottet hade på Fredagen ett kort plenisammanträde, dervid utskottet till rikets ständer aflåtit memorial om den hos utskottet anställda kanslibetjeningens tillökning och ytterligare trenne kanslistarvodens anvisande, hvarjemte förslag till utlåtanden angående beräkningen af statsverkets inkomster, som nu bland andra ärenden från vederbörande utskottsafdelning inkommit, tillsvidare bordlades. Ridderskapet och adeln, som på Fredagen emsamt bland rikeständen varit till plenum samladt, har dervid bifallit presidenten grefve Mörnors motion om tryckning af 3000 exemplar af debatten i representationsfrågan, för att, jemte reservationerna och förteckning på samtliga den 7 December antecknade ledemöter, genom stiftsstyrelserna utdelas till församlingar i landet. För detta adelns plenum lemnar Dagligt Allehanda följande referat: Plenum den 5 Januari. Ridderskapet och adeln. (KI. 1 e. m.) Tillkännagafs, att br v. Bahr, U. och friherre Rappe, A. L., blitvit utseade till elektorer och att frib. Klinckowström, R. M., blifvit utsedd till ledamot och hr Bloms:edt. C. R., till supplesut i statsutskottet i uppkomna ledigheter. Frih. Palmetjerna afsade sig sin plats såsom suppl i ekonomiutskottet. Derester föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:r 21. afstyrkande väckta motioner om förändring i sättet för kronobrefbäringens utgörande m. m. Hr v. Koch, N. S., framhöll, att detta onus är bland dem som trycka mest ojemnt och visade med exempel från Blekinge, att det stundom är så betungande, att det går till högre belopp än allmänna bevillningen. Han ogillade utskottets skäl för motionens afstyrkande, mot hvilka han derför nedlade sin protest. Grefve Björnstjerna, C. M., försvarade betänkandet, som af ståndet bifölis. Samma utskotts betänkanden n:r 22, afstyrkande väckt metion om förändrade föreskrifter i afseende å laxfisket i den s. k. Pukaviksfjärden i Blekinge län, och n:r 27, afstyrkande väckt motion om inrättande af en representation för häradet, biföllos utan diskussion. N:r 23, afstyrkande väckt motion om skyldighet för sparbånkerna att å insatta medel gifva minst 5!; pronents ränta, bifölis, sedan motionären hr Liljenstolpe, A. J., tillkännagifvit sitt missnöje med utskottets sätt ait behandla hans motioner, hvilket af grefve Björnstjerna, C. M., bemöttes med den förklaringen, att han ej undrade på att motionären vore missnöjd med utskottet, då detta icke funnit någon af hans många motioner förtjena afseende. Samma utskotts betänkande n:r 25, hvari utskottet med anledning af en af hr Siljeström väckt motion tillstyrker, att statens uppbördsmän, till säkerhet tör omhänderhafvande medel, må ega att, i stället för att ställa borgen, deponera statens eller allmänna verks eller inrättningars obligationer till mot borgensförbindelsen svarande värdebelopp, bifolls efter någon diskussion, hrarunder hr Silfverstolpe, D. W., yrkade afslag samt gillade borgenssystemet, såsom utvisande att uppbördsmannen egde förtroende. Frih. Eiljencranta yrkade äfven afslag på betänkandet, men ehuru han, i likhet med motionären, ansåg att all borgen för uppbord borde piskaffas, inskränkte han sig dock till att yrka bifall till det af motionären asfternativt framstälda förslaget om en underdåvig anhållan om infordrande af uppgifter rörande hithörande föreKKR