Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1866, sida 3

Vi återgifva ur Öresundsposten efterföljande nyårsönskan: Godt nytt år! Hastigt tidens vågor ila In i evighetens hamn; Än ctt år nyss gått till hvila I dess djupa, tysta famn. I dess spår ett annat följer, Som sitt anlet mystiskt döljer; Ur hvart bröst den önskan gär Nu som fordom: godt nytt år! Godt nytt år! Du barnaskara, Obekymrad, glad och yr! Njut din lott att lycklig vara Ibland lek och äfventyr! Fri från tvångets hårda tömmar, I din oskulds sällhetsdrömmar Lef, så länge du förmår! Sälla barndom! Godt nytt år! Ungdom! Du, som allting hoppas, Full af tillförsigt och mod! Nöjets rosor för dig knoppas, Varmt och eldigt är ditt blod. Dig för rosens törnen akta! Bjud ditt heta blod sig sakta! Bruka visligt lifvets vår! Glada ungdom! Godt nytt år! Man och qvinna! Du, som hunnit Upp på lifvets middagshöjd! I den verkningskrets, du funnit, Med din lott, ditt kall förnöjd, Sträfva redligt! Bed! Arbeta! Lifvets lag är, som vi veta: Som man sår, man skörda får. Man och qvinna! Godt nytt år! Och du, vördnadsvärde gamle, Med de hvita silfverhår! Dina minnens skatt du samle, Der vid grafvens rand du går! Väl, om de din blick förnöja Och du lugnt vid dem kan dröja, Nöjd, när sista timman slår! Hell dig, gamle! Godt nytt år!